Polisutbildningens kvalitet på svenska bör garanteras

19.01.2012 kl. 16:16
Riksdagsledamoten Christina Gestrin (SFP) frågade i sitt skriftliga spörsmål hur statsrådet kommer att säkerställa en kvalitativt högklassig polisutbildning på svenska i enlighet med gällande regeringsprogram och landets behov. Detta med hänvisning till den oro som finns angående den svenska polisutbildningens framtid vid Polisyrkeshögskolan.

I regeringsprogrammet framkommer att polisutbildningen på båda nationalspråken ska säkerställas. Enligt inrikesminister Päivi Räsänen har man beaktat riktlinjerna i regeringsprogrammet bl.a. i resultatavtalet som inrikesministeriet och Polisstyrelsen gjort. Det betyder att den svenskspråkiga utbildningsverksamheten bör upprätthållas och utvecklas enligt samma premisser som den finskspråkiga utbildningen.

– Min uppfattning är dock att situationen inom den svenskspråkiga polisutbildningen är kritisk på grund av att lärarresurserna är otillräckliga, konstaterar Gestrin.

– Förändringarna som gjorts i arvodespraxisens tillämpningar får inte leda till att det blir svårare för poliser från de tvåspråkiga polisinrättningarna att resa till Tammerfors för att föreläsa. Det är viktigt att Polisyrkeshögskolan även i framtiden har ekonomiska förutsättningar att anlita utomstående expertis och kan erbjuda en högklassig utbildning på svenska, fortsätter Gestrin. 

Räsänen konstaterar i sitt svar att man i kalkylerna om svenska lärarresurser även bör beakta finskspråkiga lärare som undervisat de svenska eleverna.

– Enligt det uppgifter jag fått från Polisyrkeshögskolan finns det detta år inte resurser för utomstående föreläsare, vilket lett till att tidigare föreläsare inte mera ställer upp för att undervisa. Den finskspråkiga lärarresursens andel i utbildningen har varit marginell och inneburit extra översättningsarbete för den svenskspråkiga personalen. Situationen är ohållbar i längden, anser Gestrin.

– Jag är inte nöjd med svaret eftersom det inte ges några löften om konkreta åtgärder. Jag hoppas på att inrikesministeriet och Polisstyrelsen nu ytterst noga följer med hur läget utvecklas och snabbt åtgärder bristerna, säger Gestrin.

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00