Krisberedskap

18.02.2012 kl. 11:26
De senaste veckorna har jag haft minutprogram. I alla fall varje måndag till torsdag, då Försvarshögskolans landsomfattande försvarskurs fyllt mina dagar. Det har varit en intressant och intensiv tid. Under kursens gång har vi fått ta del av högklassiga föreläsningar och besökt både företag, ministerier och andra inrättningar. Resultatet är en komprimerad men ändå överskådlig blick av hur Finlands krisberedskap är uppbyggd.
Utmärkande för kursen är att deltagarna kommer från många olika områden; såväl representanter för näringslivet, forskare, tjänstemän, yrkesmilitärer som politiker deltar tillsammans i utbildningen. I Finland har vi ett nära samarbete mellan myndigheter och näringslivet vilket absolut är en styrka och en förutsättning för att vårt samhälle ska klara sig i en krissituation. Alla har sina viktiga uppgifter, och alla behövs.

Försvarsmaktsreformen var naturligtvis ett aktuellt tema på kursen, som togs upp både under föreläsningarna och i korridordiskussionerna. Behovet av en reform har varit uppenbart redan en längre tid, men på grund av de åtstramade budgetramarna blir det en betydligt häftigare start på reformen än vad många hade räknat med eller hoppats på. I slutändan handlar reformen ändå om att trygga ett trovärdigt försvar också i framtiden till rimliga kostnader. Utan nödvändiga förändringar nu skulle vi hamna i en alldeles ohållbar situation inom tio år. Samtidigt ska det erkännas att reformen inte kommer att vara lätt att genomföra. Speciellt viktigt tycker jag att det är att vi också under den svåra förändringsprocessen kan se till att försvarsviljan i vårt land inte försvagas.

För vår region var det glädjande att Nylands Brigad får fortsätta sin verksamhet i Dragsvik, och att spekulationerna om att brigaden skulle föreslås flyttas till Obbnäs visade sig vara bara spekulationer. Att den enda svenskspråkiga brigaden skulle läggas ned var inte ett alternativ eftersom man i regeringsprogrammet kommit överens om det ska finnas en sådan. Var den enheten skulle finnas var däremot inte givet. Jag är glad över att man också när förslaget utformades kom fram till att det inte är ändamålsenligt att flytta brigaden.

Trots att det gick bra för Nylands Brigad förstår jag de upprörda känslorna på de orter där garnisoner ska läggas ned, och oron bland den del av försvarsmaktens personal som direkt kommer att beröras av förändringarna. Det som jag däremot inte förstår är den hätska debatt och hårda kritik som uppstått för att Nylands Brigad får fortsätta sin verksamhet. På vissa håll låter det nästan som om en flyttning av verksamheten från Dragsvik till Obbnäs skulle ha gjort alla andra förändringar inom försvaret både överflödiga och onödiga. Så är det naturligtvis inte.

Inte heller förstår, eller känner jag igen, den bild som vissa riksdagskolleger målar upp av minister Wallin i massmedia. För mig hör Wallin definitivt till skaran av de mest sakliga, lugna och behärskade kollegerna i riksdagen. Att han har en vass penna som han gärna använder, och att han kan formulera sig både träffande, roligt, och ibland lite provocerande ändrar inte på min uppfattning om honom som en ytterst behärskad, kunnig och sakorienterad politiker.

Kolumn i Västra Nyland 18.2.2012

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15