Mikaela Nylander: Timfördelningen bör ännu ses över

26.02.2012 kl. 08:44
Det förslag till timfördelning som överräcktes åt undervisningsminister Gustafsson på fredagen kan inte godkännas som sådant, anser riksdagsledamot Mikaela Nylander, medlem i riksdagens kulturutskott.
- Förslaget innehåller många goda element, men samtidigt bör vi fråga oss vilken visionen är för vår utbildning år 2016 då timfördelningen träder ikraft. Nollsummespelet som nu föreslås, med noll tilläggssatsningar, är inte den optimala lösningen för vårt framtida kunskapsbaserade samhälle, påtalar Nylander.- Två frågor ter sig speciellt problematiska. De så kallade frivilliga långa och korta språken (A2 och B2) lämnas utanför timresursramarna och finansieras enbart via specialstöd på ansökan av kommunen. Stödet kan enligt förslaget inte betalas ut för de inhemska språken och engelska. Problemet är att cirka 95 procent av eleverna på svenskt håll läser engelska som A2-språk, vilket totalt avviker från de finskspråkiga elevernas språkval, framhåller Nylander.

- Det är otänkbart att de svensk- och tvåspråkiga kommunerna inte alls skulle få någon ersättning för engelskaundervisningen för så gott som alla elever, slår Nylander fast. Dessutom kommer viljan att ordna svenskundervisning som långt frivilligt språk (A2) på finskt håll att minska då kommunerna inte kan få ersättning för detta längre.

Det här i samband med utebliven tidigareläggning av svenskundervisningen står i klar kontrast mot de förbättringsförslag arbetsgruppen under ledning av president Ahtisaari lade fram.

- Den andra principiellt stora frågan gäller valfriheten. Förslaget innehåller mindre valfrihet än nuvarande timfördelning. Regeringen bör nu föra en diskussion om vad som gagnar både individen och samhället mest, flera för alla gemensamma timmar eller en större valfrihet, i framför allt årsklasserna 7-9, där olika begåvningar bättre kan tillgodoses, anser Nylander.

- Vi skall värna om och stärka skolan som skapare av jämlika förutsättningar för alla barn. Hur det här bäst kan ske bör regeringen ännu diskutera, avslutar Nylander.
SFP

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00