Statsministern fungerar som ordförande i styrguppen för utvecklande av nationalspråken i Finland. Mot den bakgrunden är det iögonfallande att han föreslår en modell som fundamental skulle ändra skolstrukturen i vårt land och försvaga den svenska språkgruppens rätt till skolgång på svenska, påpekar Gestrin.
Skolan är en kulturvagga och en grundläggande funktion för att barn med svenska som modersmål skall kunna bibehålla sitt språk och kulturidentitet. På tvåspråkiga orter med finsk majoritet är det vanligt att majoriteten av barnen läser modersmålsinriktad finska, eftersom de kommer från tvåspråkiga hem. För vårt lands tvåspråkighet och för finlandssvenskans fortlevnad är den svenska skolan och skolmiljön en grundbult. För många barn är skolan, det enda stället där de obehindrat kan använda svenska. Denna rättighet får vi inte tumma på, avslutar Gestrin.Svenska skolan är den viktigaste finlandssvenska institutionen
28.09.2012 kl. 13:54
De senaste veckorna har en rad ministrar över hela partispektret flaggat för tvåspråkiga skolor. Diskussionen om tvåspråkiga skolor visar, med välvillig tolkning, att det finns intresse för att stärka det svenska språkets ställning i vårt land. Men det döljer sig en rad risker med att okritiskt svälja tanken om en sådan modell då man inte vet vad som avses och då konsekvenserna av förslaget inte utretts, säger Christina Gestrin.
- Det är en väsentlig skillnad på om tvåspråkiga skolor avser gemensamma faciliteter så som skolgård, gymnastiksal och bespisningsutrymmen, eller om man avser en språkligt blandad undervisning där ena lektionen begås på finska och nästa på svenska. I det senare fallet är risken uppenbar att den språkligt sett mindre gruppens språk offras till förmån för majoritetens språk. Det skulle inte stärka tvåspråkigheten utan endast försvaga den svenska språkgruppens förutsättningar att få skolundervisning på sitt modersmål.Det finns en rad möjligheter att utveckla tvåspråkiga lösningar utan att det drabbar den språkliga minoriteten, som kan göras även utan lagändring, vilket tvåspråkiga skolor skulle kräva. Språkbad och en tidigareläggning av språkundervisningen samt ökade timresurser för svenskundervisningen är några alternativ, framhåller Gestrin.
Gruppanföranden |
Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder
Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00
Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40
Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009
Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
