Svenska riksdagsgruppens finansmotioner

28.09.2012 kl. 15:33
Svenska riksdagsgruppen har på grund av det osäkra ekonomiska läget varit återhållsam med sina finansmotioner i år, och också flera nedskärningsförslag har gjorts. Underfinansieringen av vägunderhållet och viktiga organisationer, anslag som kan förbättra sysselsättningen och miljön samt utsatta grupper har ändå prioriterats.Gruppordförande Mikaela Nylander föreslår anslag för Skärgårdsvägen i Borgå och grundförbättring av Lovisa–Lahtis-banan, men också ökade anslag för arbetet mot våld mot kvinnor och för psykvård av barn och unga.
Thomas Blomqvist äskar tilläggsanslag för basväghållningen i Nyland, med tonvikt på lättrafikleder, och anslag för att förbättra riksväg 25 Hangö–Mäntsälä. Både han och Nylander vill slutföra beläggningen av Labbyvägen–Hindersbyvägen, Blomqvist vill också belägga Påvalsbyvägen–Hommansbyvägen. Han vill också iståndsätta byggnader vid Strömfors bruk, och öka anslagen för landsbygdsrådgivning.Riksdagsledamot Christina Gestrin vill ha större anslag för reduceringsfiske, för yrkesfiskarförbundet och för folktinget, som hon är ordförande för.

Lars Erik Gästgivars har lämnat in bara en budgetmotion, i vilken han yrkar på anslag för att förlänga vägplanen Hemstrand–Stormossen fram till Kyro älv och för en rondell i Kvevlax.

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér har lämnat in en budgetmotion som föreslår symboliska 100 till för bistånd. Hennes avsikt är att fästa uppmärksamhet vid att Finland riskerar att halka efter med den också i regeringsprogrammet utlovade höjningen av biståndet till 0,7 procent av BNP år 2015. Då anslagen nu fryses på årets nivå betyder det att det åren 2014 och 2015 skulle behövas 150 miljoner till per år för att målet ska uppnås.

Mats Nylund vill reservera pengar för ett serviceprogram för landsbygden för att garantera tillgången på tjänster i hela landet. Nylund vill också förbättra trafiksäkerheten på flygfältsvägen i Kronoby och anlägga en lättrafikled mellan Lövö och Sandsund i Pedersöre. Nylund vill också ha anslag för byaverksamhet, för att kartera sura sulfatjordar, för utvecklande av grönsaksnäringen och för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker i skolorna.

Astrid Thors har både tilläggsäskanden och föreslagna nedskärningar bland sina motioner. Hon efterlyser en budgetskrivning som skulle stöda planeringen av ett nytt barnsjukhus i Helsingfors. Vidare yrkar hon på att Senatsfastigheter skall avstå från en del av sin vinst, så att universitetens och vissa andra institutioners läge kunde underlättas. Hon vill öka anslagen för att integrera invandrare och till människorättscentret.  Thors föreslår också nedskärningar för cirka 20 miljoner, på bland annat de så kallade produktivitetspengarna och projektunderstöd inom social- och hälsovården, eftersom stora reformer nu kommer att kräva uppmärksamheten i kommunerna.

Riksdagsledamot Stefan Wallin debuterar som budgetmotionär, eftersom han under sina år i riksdagen hittills har varit minister. Han föreslår nu en höjning av spöfiskeavgiften, från vilka medlen går till att vårda fiskevatten och fiskestammarna. Som Åbolands riksdagsledamot yrkar han också på en lätt trafikled mellan Kulla och Släts byar i Kimitoön, liksom en mellan Prostvik och Kyrkbacken i Nagu, Pargas. Han vill också utveckla småbåtsfarleder i Kimitoöns skärgård. Wallin vill också minska anslaget för Institutet för hälsa och välfärd, eftersom en del av dess uppgifter har överförts till andra myndigheter.

Som minister han Anna-Maja Henriksson inte inlämnat finansmotioner.

Som en av grupperna som är representerade i regeringen har Svenska riksdagsgruppen en reell möjlighet att få en del av dessa budgetmotioner beaktade i riksdagens budgetbehandling.

SFP

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00