Wallin: Sannfinländarna hotar den finländska cancerforskningen

18.10.2012 kl. 13:22
Den skuggbudget som sannfinländarna på onsdagen presenterade skulle, ifall den blev verklighet, hota den finländska medicinska- och övriga vetenskapliga forskningen. Enligt sannfinländarna skulle "stora stiftelsers" avkastning beskattas. Enligt SF:s beräkningar skulle skatten inbringa 50 miljoner euro.

- Denna summa vill sannfinländarna alltså ta bort av också de allmännyttiga stiftelser, som i enlighet med sina stadgade ändamål stöder forskning och annan verksamhet till gagn för finländarnas välmående och hälsa. I sannfinländarnas sikte finns bland annat stiftelser, som på ett betydande sätt understöder finländsk cancerforskning samt cell- och molekylärbiologisk forskning, säger riksdagsledamot Stefan Wallin.

Det är skäl att fråga vilka forskningsprojekt sannfinländarna vill avbryta eller inhibera då deras skattemodell skulle kringskära stiftelsernas möjligheter att stöda högklassig forskning och vetenskap? Vilken eller vilka cancerformer är enligt sannfinländarna sådana, att de inte längre är värda stiftelsestödd forskning, frågar Wallin.

Enligt Wallin är det uppenbart att sannfinländarnas mål är att beskatta de finlandssvenska stiftelsernas avkastning. Deras svenskfobi är dock så enögd att de inte begriper, hur allvarligt deras prygelskattemodell skulle skada också de stiftelser, som stöder den purfinländska kulturen och forskningen. Häpnadsväckande är också att sannfinländarna inte med ett ord nämner sin egen stiftelse, som veterligen äger partiets skrytkansli i centrala Helsingfors. Den egna fördelen tycks för partiet vara en så kallad ”annan sak”  säger Wallin.

SFP

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00