Gestrin gjorde spörsmål om unga sjukpensionerade personer

08.11.2012 kl. 10:44
Christina Gestrin lämnade in ett spörsmål om unga sjukpensionerade personers möjligheter att återgå till arbetslivet
Riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) frågar vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att undanröja hindren som försvårar en återgång till arbetslivet för sjukpensionerade unga personer, som skulle vara motiverade till det.

I Finland finns det över 250 000 personer i arbetsduglig ålder som får sjuk- eller invalidpension. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukpension hos unga vuxna, som är under 30 år. Allt fler unga pensioneras på grund av depression.

Sjukpensionering, i synnerhet vid unga år, skadar självkänslan och identiteten samt stärker utanförskapet. Många av dessa ungdomar är villiga att återvända till arbetet åtminstone delvis. Ett arbete stöder återhämtningen vid psykisk ohälsa genom att ge innehåll i vardagen och öka delaktigheten i samhället.

Ansvaret för sjukpensionerades återgång till arbetslivet fördelas på många aktörer, vilket innebär att helhetsansvaret saknas. Återgången till arbetet försvåras av ett fragmenterat rehabiliteringssystem och bristande samarbete mellan olika myndigheter.

Unga som sjukpensionerats på grund av psykisk ohälsa behöver nya banor tillbaka till arbetslivet. Både individen och samhället vinner på att återgången till arbetslivet underlättas för personer som drabbats av psykisk ohälsa.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00