Gestrin: Vi borde komma vidare med försvars- och säkerhetspolitiken

06.02.2013 kl. 17:54
Enligt riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) innehåller statsrådets redogörelse inte några stora överraskningar, men den inger en känsla av att man går som katten kring het gröt. Å ena sidan upprepas den kända doktrinen om militär alliansfrihet och betydelsen av den allmänna värnplikten. Å andra sidan säger statsrådet att Finland inte ensamt i framtiden klarar av försvaret av vårt land.
- Vi borde komma vidare med planeringen av hur vårt samarbete med strategiska samarbetsparter ska utvecklas, säger Gestrin.

De senaste veckorna har diskussionen, om Finlands och Sveriges försvarssamarbete, oftast fått ett positivt mottagande av dem som kommenterat frågan.

- Sverige och Finland står nu i en situation där båda länderna konstaterar att de är beroende av stöd och samarbete för att upprätthålla sin försvarsförmåga. Norden är för oss den naturligaste samarbetsparten medan EU under en obestämd framtid är en osäker säkerhetspolitisk kraft, säger Gestrin.

21 av 27 EU-länder är redan medlemmar av NATO och delar därför inte Finlands och Sveriges brådska beträffande ett fördjupat säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Experter säger att det nordiska säkerhetssamarbetet är ett viktigt steg vidare, men inte tillräckligt.

- Finlands goda och vänskapliga relationer till Ryssland inom olika samhällssektorer skall vi värna om. Vi har ett gemensamt hav och gemensamma målsättningar om att upprätthålla fred och säkerhet i Östersjöregionen. Ett positivt tecken är planerna på att steg för steg luckra upp visumtvånget mellan Ryssland och Finland. Samtidigt noterar vi att Ryssland håller på att modernisera och förstärka sin militära kapacitet. Ryssland vill tydligt befästa sin position som stormakt i världen genom en mäktig försvarsförmåga, fortsätter Gestrin.

- I väntan på ett eventuellt medlemskap i NATO bör vi utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet med ett avtal länderna emellan. Endast genom detta kan vi försäkra oss om att samarbetet fungerar också vid en eventuell kris, sammanfattar Gestrin.
SFP

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00