Gestrin: Vi borde komma vidare med försvars- och säkerhetspolitiken

06.02.2013 kl. 17:54
Enligt riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) innehåller statsrådets redogörelse inte några stora överraskningar, men den inger en känsla av att man går som katten kring het gröt. Å ena sidan upprepas den kända doktrinen om militär alliansfrihet och betydelsen av den allmänna värnplikten. Å andra sidan säger statsrådet att Finland inte ensamt i framtiden klarar av försvaret av vårt land.
- Vi borde komma vidare med planeringen av hur vårt samarbete med strategiska samarbetsparter ska utvecklas, säger Gestrin.

De senaste veckorna har diskussionen, om Finlands och Sveriges försvarssamarbete, oftast fått ett positivt mottagande av dem som kommenterat frågan.

- Sverige och Finland står nu i en situation där båda länderna konstaterar att de är beroende av stöd och samarbete för att upprätthålla sin försvarsförmåga. Norden är för oss den naturligaste samarbetsparten medan EU under en obestämd framtid är en osäker säkerhetspolitisk kraft, säger Gestrin.

21 av 27 EU-länder är redan medlemmar av NATO och delar därför inte Finlands och Sveriges brådska beträffande ett fördjupat säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Experter säger att det nordiska säkerhetssamarbetet är ett viktigt steg vidare, men inte tillräckligt.

- Finlands goda och vänskapliga relationer till Ryssland inom olika samhällssektorer skall vi värna om. Vi har ett gemensamt hav och gemensamma målsättningar om att upprätthålla fred och säkerhet i Östersjöregionen. Ett positivt tecken är planerna på att steg för steg luckra upp visumtvånget mellan Ryssland och Finland. Samtidigt noterar vi att Ryssland håller på att modernisera och förstärka sin militära kapacitet. Ryssland vill tydligt befästa sin position som stormakt i världen genom en mäktig försvarsförmåga, fortsätter Gestrin.

- I väntan på ett eventuellt medlemskap i NATO bör vi utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet med ett avtal länderna emellan. Endast genom detta kan vi försäkra oss om att samarbetet fungerar också vid en eventuell kris, sammanfattar Gestrin.
SFP

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00