Nu behövs den goda viljan

12.02.2013 kl. 08:14
Riksmötet öppnades förra veckans tisdag, och riksdagen kan se fram emot en arbetsdryg vår. Det kommer inte att bli lätt, men med god vilja kan vi komma långt. Det gäller att trygga välfärds Finlands framtid.

Ekonomin kommer att vara samtalsämne nummer ett. Vi vet att vi inte har råd att fortsätta skuldsätta oss, i den grad vi gjort de senaste åren. Det skulle vara synnerligen oansvarslöst mot dagens barn och unga. Vi vet också att vi i svåra stunder brukar hitta kraften att ena oss och klara av också svåra beslut. Det har vi gjort förut och det behöver vi göra nu. Samtidigt måste vi vinnlägga oss om, att de beslut vi fattar är sådana att de som har det sämst ställt inte drabbas. Det sociala samvetet skall finnas med i beslutsfattandet!

 

Vi har också många goda starka byggstenar att luta tillbaka på. Vårt skolsystem anses vara ett av de bästa i världen, om inte det bästa. Och en utbildad befolkning är naturligtvis en stor konkurrensfördel för vilket land som helst. Därför skall vi fortsätta satsa på skolan och på utbildningen. Därför är också ungdomsgarantin som nu trädde ikraft från årets början så viktig. Men samtidigt behöver vi naturligtvis ha beredskap att se om våra hus, så att vi utbildar våra unga till yrken där det kommer att finnas jobb i framtiden. Att den finlandssvenska skolan och våra utbildningsenheter har en alldeles särskilt viktig roll, för vår kultur och identitet och för landets fortsatta tvåspråkighet är givet. Därför är det också vårt ansvar att agera så, att vi på lång sikt kan trygga en kvalitativ gymnasie- yrkes och yrkeshögskoleutbildning på svenska i våra regioner, som beaktar de regionala särdragen och arbetskraftsbehoven.

 

I Österbotten går det relativt bra just nu. Pälsnäringen skördar i form av goda auktionspriser, exportföretagen och energisektorn sysselsätter och på vissa områden finns det t.o.m. arbetskraftsbrist. Men så ser det inte ut i hela landet, och också i Österbotten har vi vår strukturella arbetslöshet, som vi har svårt att råda bot på. Här måste vi hitta nya grepp.

 

Det är helt klart, att arbetsmarknadsparterna också sitter i en nyckelposition nu, då det gäller att hitta de åtgärder, som på sikt behövs för att vi skall råda bot på det vi kallar hållbarhetsunderskottet. I klar text betyder det, att vi behöver lösningar som gör att vi jobbar längre. Studietiderna måste förkortas och så borde vi inse, att då medellivslängden hela tiden stiger, kan inte den faktiska pensionsåldern stampa på stället. Flexibilitet i arbetslivet, inte bara under den tid man har små barn utan också då man blir äldre, behövs. Och så behöver vi ett sporrande system för dem som söker arbete. Här kunde vi lära av tex Danmark, som lyckats rätt väl med sin jobbpolitik ! Vi behöver aktiverande system, inte passiverande!

 

Till våra goda bärande hörnstenar, hör också hela vårt rättssystem, vår demokrati och vårt öppna samhälle, som bygger på respekt för individen. En omutbar polis, åklagar- och domarkår och ett fungerande rättsväsende som bygger på rättsstatsprincipen är ingen självklarhet i många av världens länder. Därför skall vi vara måna om att slå vakt om dessa viktiga fundament. För de facto är det så, att ett fungerande rättsväsende också utgör en stark konkurrensfördel för ett land. För att inte tala om vilken betydelse det har för hela samhällsfreden och för individens trygghet.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister, viceordförande, SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35