Inerpellation om regeringens ekonomiska- och industripolitik

13.02.2013 kl. 14:00
Gruppanförande den 13.2 2013. Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.

Ärade talman,
Sannfinländarna och vänstergruppen har lindat in sin interpellation om STX-varvet i en allmän kritik av regeringens ekonomiska politik och finanspolitik. Den ekonomiska politiken och finanspolitiken debatterades i denna sal så sent som i går, men visst kan vi debattera den igen, om oppositionen så vill.

Det är alltid lätt att framföra kritik mot den förda ekonomiska politiken, eftersom det aldrig finns en enda oemotsäglig sanning i ekonomisk politik. De fakta som interpellanterna hänvisar till är ändå välkända, ända sedan valet för två år sedan.

Det fanns efter det valet sådana partier som vågade ta ansvar för Finlands framtid, men det fanns också ett parti som trots en stor framgång i valet vägrade ta sitt ansvar. Svenska riksdagsgruppen vågar påstå att meningsskiljaktigheterna som regeringspartierna klarade av att jämka ihop inte skulle ha varit svårare för sannfinländarna än för andra att klara av.

Men nej, Sannfinländarna ville inte ta ansvar för Finland och för vår nations behövliga omstrukturering till ett land i en ny och öppnare värld. Ert fina valresultat användes till en oppositionspolitik som inte alltid gynnat landet. Det kan hända att det nu senare börjat gå upp även för många sannfinländare att denna valframgång kunde ha utnyttjats bättre.

Ärade talman,
Interpellanterna bör få en eloge för sin ärlighet då de medger att den svaga ekonomiska konjunkturen har försvårat uppfyllandet av regeringsprogrammets mål för budgetunderskottet och sysselsättningen. Ändå är varje tillkortakommande förstås enligt interpellationen regeringens fel, medan alla goda åtgärder som har vidtagits är plagierade ur sannfinländarnas program. Tro det den som vill.

Sannfinländarna säger också att regeringen inte skall glömma målet med att få stopp på skuldspiralen. Man hänvisar till och med speciellt till att offentliga sektorns ökade kostnader måste stävjas. Men när regeringen lanserat kommun- och strukturreformen som på sikt har just dessa mål som sannfinländarna efterlyser, då lyser Sannfinländarnas bromslyktor röda i riksdagen, allt skall förbli som tidigare. De vill gå bakåt, trots att världen går framåt.

Ärade talman,
Sannfinländarna går också till starkt angrepp mot regeringens industripolitik. Man tar som exempel vissa företag som hamnat i svåra situationer. Svenska riksdagsgruppen vill påstå att kritiken riktas åt fel håll. Regeringen ska skapa förutsättningar för industri och andra företag att verka i Finland, enligt de regler som gäller. Regeringen ska inte syssla med subventionspolitik som dessutom stöder en oansvarig arbetsmarknadspolitik. Det är arbetsmarknadsparterna som kommer överens om arbetsmarknadens villkor.

Svenska riksdagsgruppen lägger stor vikt vid att arbetsmarknadsparterna tar det ansvar som dem tillhör. Gör man inte det, kör man en Sannfinländsk politik, som går ut på att få tillbaka vår gamla valuta. Med en egen valuta behöver arbetsmarknadsparterna inte ta något ansvar, man kan driva vilken lönepolitik som helst. När man prissatt ut sig från exportmarkanden devalverar man valutan.

Denna politik vill Svenska riksdagsgruppen inte ha tillbaka. Alla vet vi vem som förlorade på denna politik, som sannfinländarna trånar efter, jo den vanliga löntagaren och småföretagarna, de som vann mest var kapitalägarna. Det är en sådan politik sannfinländarna eftersträvar.

Ärade talman,
Det värsta som kan hända är om regeringen går in för Sannfinländarnas föreslagna politik, som går ut på att regeringen med skattebetalarnas pengar går in och stöder eller blir delägare i företag som prissatt sig ut ur marknaden. Vi kommer då in i en ond spiral. Då hejdar ingen längre arbetsmarknaden, för den industri eller de företag som inte klarar sig på världsmarknaden tar regeringen hand om med skattemedel.

Till saken hör också att aktier i STX Åbovarv aldrig har erbjudits till försäljning.

En sådan företags- och industripolitik som Sannfinländarna efterlyser har Finland inte råd med. Därför borde all energi inriktas på realiteterna. President Paasikivi påminde om att ”erkännande av realiteter är grunden för all visdom”. Vi borde nu erkänna realiteten att med det kostnadstryck som arbetsmarknaden satt på vår exportindustri och deras underleverantörer klarar industrin inte av att konkurrera på en global marknad.

Här finns tre utvägar: endera subventionerar regeringen industrin med skattemedel eller så rättar arbetsmarknadsparterna till kostnadstrycket för industrin, eller så läggs industrin ned med arbetslöshet som följd. Det är dessa realiteter vi har att vänja oss vid.

Svenska riksdagsgruppen har fortsatt förtroende för regeringen Katainen.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15