Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

20.02.2013 kl. 15:00
Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.

Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
SVENSKA RIKSDAGSGRUPPEN
gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om butikernas öppettider
20.2.2013, riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars

Ärade talman,
Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.

Det gäller enligt Svenska riksdagsgruppen särskilt inverkningarna på detaljhandelns struktur och konkurrensen mellan mindre och större affärer. Men det ska medges att det naturligtvis är svårt att bedöma vilka effekter just öppettiderna har haft i det avseendet, jämfört med andra faktorer – såsom den bristfälliga konkurrensen i dagligvaruhandeln.

Lite kritisk kan man också vara till det faktum att redogörelsen mestadels är baserad på utredningar som parterna själva har gjort, alltså å ena sidan handelns och företagens egna organisationer och å andra sidan de affärsanställdas fackförbund. Risken finns alltid att sådana utredningar har styrts av respektive intressen.

Ärade talman,
Intressant nog verkar de negativa effekterna av de nya friare öppettiderna vara större än de positiva. Det gäller särskilt söndagsöppethållningen för specialaffärernas del. Den har enligt den egna branschorganisationen varit olönsam för över hälften av affärerna, och den andelen är ännu större i köpcentra. En tredjedel av företagarna har inte möjlighet att hålla ledigt ens en dag i veckan.

De affärsanställda är för sin del missnöjda med att det har blivit svårare att förena arbete och familjeliv, med att säkerheten i arbetet har försämrats och med att arbetsresorna försvårats då de sker på sena kvällar och söndagar. Barndagvårdstjänsterna har inte heller utvecklats i den takt de nya öppettiderna skulle kräva.

Statistikcentralen har utrett att de nya öppettiderna inte har skapat nya heltidsarbetsplatser i någon större skala. En svagt positiv effekt på totalförsäljningen har uppvägts av en svagt negativ effekt på lönsamheten, enligt handelns egen branschorganisation.

Ärade talman,
Å andra sidan har konsumenterna och särskilt barnfamiljerna hunnit vänja sig vid de nya, längre öppettiderna och deras positiva inställning till söndagsöppethållningen har klart ökat. Redan därför finns det enligt Svenska riksdagsgruppen knappast någon återgång till större restriktioner.

Företagarna har tvingats anpassa sig, och skulle knappast vara redo för en återgång till det gamla.

Bland fördelarna med de friare öppettiderna vill Svenska riksdagsgruppen särskilt framhålla den möjlighet som har öppnats för studerande och andra unga – och varför inte också för seniorer! – som inte kan eller vill jobba heltid, att göra kortare arbetsturer på kvällar och söndagar. Då behöver inte den ordinarie, heltidsanställda personalen heller mot sin vilja jobba på sådana obekväma arbetstider. I bästa fall en win-win-situation, alltså!

Ärade talman,
Såsom regeringen själv i redogörelsen konstaterar, är tre år ändå en alltför kort tid för att man skulle kunna dra några mer definitiva slutsatser. Någon snabb nödinbromsning finns det enligt Svenska riksdagsgruppen åtminstone inte behov av.

Däremot stöder riksdagsgruppen regeringens uppfattning om behovet av ett enhetligare förfarande då det gäller att bevilja dispens från de begränsningar som fortfarande gäller för öppettiderna. Visst finns det lokala och regionala skillnader som kan och bör beaktas, men fullt så stora variationer i praxis som nu kan knappast motiveras.

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en grundlig utskottsbehandling, med hörande av sakkunniga som kan komplettera den bild redovisningen nu ger.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50