Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

20.02.2013 kl. 15:00
Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.

Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
SVENSKA RIKSDAGSGRUPPEN
gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om butikernas öppettider
20.2.2013, riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars

Ärade talman,
Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.

Det gäller enligt Svenska riksdagsgruppen särskilt inverkningarna på detaljhandelns struktur och konkurrensen mellan mindre och större affärer. Men det ska medges att det naturligtvis är svårt att bedöma vilka effekter just öppettiderna har haft i det avseendet, jämfört med andra faktorer – såsom den bristfälliga konkurrensen i dagligvaruhandeln.

Lite kritisk kan man också vara till det faktum att redogörelsen mestadels är baserad på utredningar som parterna själva har gjort, alltså å ena sidan handelns och företagens egna organisationer och å andra sidan de affärsanställdas fackförbund. Risken finns alltid att sådana utredningar har styrts av respektive intressen.

Ärade talman,
Intressant nog verkar de negativa effekterna av de nya friare öppettiderna vara större än de positiva. Det gäller särskilt söndagsöppethållningen för specialaffärernas del. Den har enligt den egna branschorganisationen varit olönsam för över hälften av affärerna, och den andelen är ännu större i köpcentra. En tredjedel av företagarna har inte möjlighet att hålla ledigt ens en dag i veckan.

De affärsanställda är för sin del missnöjda med att det har blivit svårare att förena arbete och familjeliv, med att säkerheten i arbetet har försämrats och med att arbetsresorna försvårats då de sker på sena kvällar och söndagar. Barndagvårdstjänsterna har inte heller utvecklats i den takt de nya öppettiderna skulle kräva.

Statistikcentralen har utrett att de nya öppettiderna inte har skapat nya heltidsarbetsplatser i någon större skala. En svagt positiv effekt på totalförsäljningen har uppvägts av en svagt negativ effekt på lönsamheten, enligt handelns egen branschorganisation.

Ärade talman,
Å andra sidan har konsumenterna och särskilt barnfamiljerna hunnit vänja sig vid de nya, längre öppettiderna och deras positiva inställning till söndagsöppethållningen har klart ökat. Redan därför finns det enligt Svenska riksdagsgruppen knappast någon återgång till större restriktioner.

Företagarna har tvingats anpassa sig, och skulle knappast vara redo för en återgång till det gamla.

Bland fördelarna med de friare öppettiderna vill Svenska riksdagsgruppen särskilt framhålla den möjlighet som har öppnats för studerande och andra unga – och varför inte också för seniorer! – som inte kan eller vill jobba heltid, att göra kortare arbetsturer på kvällar och söndagar. Då behöver inte den ordinarie, heltidsanställda personalen heller mot sin vilja jobba på sådana obekväma arbetstider. I bästa fall en win-win-situation, alltså!

Ärade talman,
Såsom regeringen själv i redogörelsen konstaterar, är tre år ändå en alltför kort tid för att man skulle kunna dra några mer definitiva slutsatser. Någon snabb nödinbromsning finns det enligt Svenska riksdagsgruppen åtminstone inte behov av.

Däremot stöder riksdagsgruppen regeringens uppfattning om behovet av ett enhetligare förfarande då det gäller att bevilja dispens från de begränsningar som fortfarande gäller för öppettiderna. Visst finns det lokala och regionala skillnader som kan och bör beaktas, men fullt så stora variationer i praxis som nu kan knappast motiveras.

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en grundlig utskottsbehandling, med hörande av sakkunniga som kan komplettera den bild redovisningen nu ger.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15