Beredning och beslut.

27.02.2013 kl. 10:24
Riksdagsledamot, SFP fullmäktigeordförande Ulla-Maj Wideroos insändare i Vasabladet 27.2 2013 berör beredning och beslut kring fullmäktiges behandling av yrkeshögskolorna Novia och Arkada.
Utförlig beredning

Det är bra med debatt! Det gäller också en eventuell samgång mellan yrkeshögskolorna Novia och Arkada. Då är det bra om det som pratas och skrivs stämmer överens med verkligheten, annars riskerar debatten att handla om felaktiga påståenden i stället för själva sakfrågan. I diskussionen har Svenska folkpartiets partifullmäktiges beslut att ta ställning för en fusion mellan högskolorna framställts i ett ljus som tarvar några kommentarer och litet bakgrundsinformation.

SFP har under det gångna året berett ett högskolepolitiskt program under ledning av Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander. Mikaela Nylander sitter i riksdagens kulturutskott sedan länge och har insyn i regeringens planer för utbildningssektorn. För SFP:s partifullmäktige är det självklart att ha en principiell ståndpunkt i en så pass viktig och aktuell fråga som högskolepolitiken i vårt land.

Det program som lades fram för behandling i partifullmäktige hade enhälligt godkänts av partistyrelsen. På partifullmäktige fortsatte behandlingen i en arbetsgrupp för att sedan behandlas av hela fullmäktige. Processen har alltså varit väl förberedd, öppen och förankrad i partiets beslutande organ.  En rätt stor del av programmet ägnas åt just yrkeshögskolorna eftersom de stora reformerna inom universitetssektorn gjordes under den förra regeringen. Inom undervisningssektorn har man redan för flera år sedan konstaterat att yrkeshögskolefältet behöver ses över. Det här sker bland annat  genom att minska antalet koncessioner för att bedriva yrkeshögskoleutbildning och genom en reviderad lagstiftning där man bland annat ser över högskolornas finansieringsmodell.  Detta framkommer bland annat i den ikraftvarande utvecklingsplanen för utbildning och forskning som fastställdes i statsrådet 2011. Samtidigt har man de senaste åren frångått de tvåspråkiga yrkeshögskolorna.

Vad är det då SFP säger i sitt program? Ett citat: ” Under de senaste åren har man granskat det splittrade finlandssvenska högskolefältet allt mer kritiskt. En rationalisering av såväl universitetsnätverket som yrkeshögskolenätet är nödvändig, både med tanke på utbildningens kvalitet och även på grund av minskande årsklasser. Universiteten har genomfört en del sammanslagningar med målet att skapa dynamiska, starka enheter som är internationellt konkurrenskraftiga. Samma framförhållning krävs även på yrkeshögskolefältet.” Ännu ett kort citat ”  måste man åtgärda splittringen och överlappningar samt möjliggöra bästa möjliga utnyttjande av befintliga resurser.”

På partifullmäktiges möte ställde jag frågan om det inte vore skäl att säga rakt ut hur vi anser att det rådande läget påverkar de svenskspråkiga yrkeshögskolorna och efter en rätt lång diskussion beslöt vi oss för att nämna de två finlandssvenska högskolorna vid namn. Vi tyckte alltså att det var bättre att ha en principiell åsikt uttalad än att inte säga klart ut vad vi avsåg. Vi konstaterade också flera gånger det självklara i att SFP inte är någon part i förhandlingarna utan vi baserar vår principiella åsikt på de uppgifter vi har om vad som kommer att ske inom yrkeshögskolepolitiken i framtiden. Självklart är det så att det är de olika parterna som förhandlar och bevakar sina intressen. Och förhoppningsvis så småningom kommer överens om en fungerande modell.

I debatten har SFP:s partifullmäktige beskyllts för att ta ställning utan beredning. Den beskyllningen stämmer inte överens med verkligheten. Att SFP inte skulle värna om Österbottens bästa stämmer ännu mindre överens med verkligheten.

Ulla-Maj Wideroos
ordförande för SFP:s partifullmäktige

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15