Nylund: Skyddsjakten på skarv bör ses över

19.04.2013 kl. 11:00
Riksdagsledamot Mats Nylund har lämnat in ett skriftligt spörsmål om skyddsjakt av skarv.
Enligt Nylund är det ytterst befogat att Finland ser över sin linje i loven för skyddsjakt eftersom Europaparlamentets generaldirektorat har kommit ut med ny rapport om skarven. Nylund frågar därför om regeringen tänker förnya de nationella anvisningarna gällande skarven.

– Den inhemska lagstiftningen tillåter redan så kallad skyddsjakt på skarv, åtminstone i teorin. I praktiken har NTM-centralerna varit motvilliga att bevilja lov för skyddsjakt. Dessutom varierar de olika NTM-centralernas praxis i tillståndsprövningen mycket, säger Nylund.

Den färska EU-rapporten, Between fisheries and bird conservation: The cormorant conflict, påvisar att antalet skarvar i Europa för tillfället är högre än på åtminstone 150 år. I rapporten konstateras även att särskilt sinensisskarven i många regioner kan förorsaka allvarliga ekonomiska konsekvenser genom att skada fiskestammar och minska fångsten. Rapporten visar även att skarven äter mellan 441 - 1 095 gram fisk per dag.

– Rapporten påvisar också en aspekt som ofta förbises, nämligen den indirekta skadan som ett stort antal skarvar förorsakar ekosystemet. Detta faktum har skärgårdsborna redan länge fått erfara, säger Nylund.

Den färska EU-rapporten rekommenderar även att medlemsländerna utarbetar nationella skötselplaner gällande skarven. Dessa planer ska beakta såväl ekologiska som socioekonomiska aspekter. Nylund frågar även regeringen ifall de tänker utarbeta en skötselplan, så som rapporten rekommenderar.

Hela spörsmålet

SFP

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00