Ålandslösningen på rundabordsdiskussion i Washington

02.05.2013 kl. 13:15
Pressmeddelande givet av ledamot Nauclér.

Måndagen den 29 april arrangerade Finlands ambassad tillsammans med Förenta Nationernas Fredsinstitut (USPI) en rundabordsdiskussion om konfliktlösning på Finlands ambassad i Washington för särskilt inbjudna deltagare.
Syftet var att sammanföra representanter för dem som arbetar med fredsmäkling ute på fältet och dem som i teorin sysslar med frågan om hur man fördelar makten mellan olika intressegrupper i konfliktområden. Många lösningar har prövats i praktiken, några har fungerat medan andra visat sig inte fungera. Lösningarna finns ofta katalogiserade och genomforskade av akademiker, men resultaten av deras arbeten används allt för sällan i praktiken. På vilket sätt kunde man koordinera och dra nytta av denna samlade kunskap?  Under förberedelserna för mötet deltog också en representant för FN:s medlingsenhet (UN Mediation Division) som har till uppgift att se hur man kan samarbeta mellan FN och EU.
Finlands ambassadör i USA Ritva Koukku-Ronde öppnade samtalen och följdes av professor Liam D. Anderson, Wright State University som är författare till rapporten ”Federal Solutions to Ethnic Problems: Accommodating Diversity”, där också ålandsfrågan behandlas, och professor Brendan O’Leary vid University of Pennsylvania som sedan länge är väl insatt i ålandsfrågan. Därefter talade förre ambassadören i Kroatien Peter Galbraith, som då fick till uppgift att presentera en autonomi som till stor del byggde på Ålands självstyrelse för serberna i Kroatien. Galbraith har dessutom bland annat arbetat som rådgivare till kurderna i Irak och medverkat till det som kom att bli det autonoma Kurdistan, sedan som FN:s utsände i Afghanistan och nu som senator i Vermont. Till sist talade en verklig nestor i fredsmedlingssammanhang professor emeritus I. William Zartman från John Hopkins University och en av de medverkande i Helsingfors när Finlands presenterade sitt medlingsprogram.
Som så ofta konstaterats finns det inga modeller, men det finns många typer av arrangemang som provats i tidigare. Ett av dessa arrangemang är Ålands territoriella autonomi, men Finlands historia innehåller också en lång tid av autonomi under den odemokratiska regimen i Ryssland, av att vara ett tvåspråkigt land och av arrangemangen gällande samerna, en folkgrupp på vilka tillämpas reglerna om ursprungsbefolkning.
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclérs bidrag kom att handla om Ålandslösningen i teorin och praktiken, och om vikten av att samordna insatserna. Det gäller också FN:s och EU:s insatser, och denna fråga har för närvarande tilldelats Professor John Packer, anställd som medlingsexpert vid FN och som också deltog i förberedelserna inför rundabordsdiskussionen.
Särskild uppmärksamhet ägnades konflikterna i Syrien och Irak samt på Balkan.
Titeln på samtalen var ”Concepts for Conflict Resolution Amid Deep Diversity” och någon frågade sig säkert om det finns ”Deep Diversity” (djup skiljaktighet) mellan Åland och Finland, men samtalen kretsade kring hur man i andra sammanhang kan använda erfarenheterna från 90 år av en självstyrelse som tillkom mot befolkningens vilja, men som ändå fungerat.
Bland deltagarna i samtalen fanns representanter för U.S Department of State (USA:s UM), Institute for Defence Analyses, Center for Naval Analysis, Alliance for Peacebuilding, Office of the Conflict Management and Mitigation, Kongressens forskningsservice, Brookings Institute, USAID, U.S. Institute of Peace m.fl.
Samtalen fortsatte under den avslutande lunchen och från ambassadens sida konstaterades att samtalen måste få en fortsättning eftersom intresset varit mycket stort och det fanns många obesvarade frågor kvar att diskutera.
Ledamot Nauclér var särskilt glad över att samtalen hållits i kretsen av experter som alla kan dra nytta av erfarenhetsutbytet i sitt fortsatta arbete med fredförhandling- och medlingsfrågor. Förhoppningsvis kan det också leda till att intresset ökar för Finlands medlingsprogram och för kvinnors roll i arbetet.
Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00