Livsmedelssäkerhet.

23.05.2013 kl. 17:00
Remissdebatten om statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten, riksdagsledamot Mats Nylund
 Inhemsk broiler och inhemska ägg är salmonellafria, inhemsk brödspannmål innehåller inga glysofatrester, inhemskt gris- och nötkött har liksom inhemsk mjölk producerats under kontrollerade och även för djuren goda förhållanden, och så vidare.

Också konsumenterna har fått upp ögonen för detta, och kritiken mot EU:s och vårt nationella jordbruksstöd verkar därmed ha tynat bort. Alltfler konsumenter inser att stöden inte är avsedda enbart för att trygga jordbruksnäringens lönsamhet, utan framför allt för att garantera konsumenterna en rimlig prisnivå. Den här attitydförändringen välkomnar vår riksdagsgrupp.

Ärade talman,
Men det är klart: vi lever inte på en sluten marknad, utan respekterar både EU:s inre marknad och en så fri världshandel som möjligt. Alla livsmedel kan tyvärr inte ens produceras i vårt klimat, i Anders Chydenius och Adam Smiths anda bör det kunna finnas en viss internationell arbetsfördelning, produktionskostnaderna kan inte helt negligeras och konsumenterna bör ha ett fritt val. Alltså behöver vi också både europeiska och globala regler för livsmedelssäkerheten och handeln.

Den så kallade hästköttsskandalen har ställt bristerna i dessa regler och övervakningen av hur de följs på sin spets. Nej, hästkött av god kvalitet är som sådant inte olämpligt som människoföda, men det är inte det som är poängen i sammanhanget. Poängen är de problem skandalen återspeglar.

Om man kan ersätta nötkött med hästkött, vad annat kan man gömma i förädlade, fabriksproducerade livsmedel? Vad vet vi om kvaliteten på detta hästkött, var har det producerats och under vilka förhållanden? Vilken medicinering hade hästen utsatts för? När hade den slaktats? Har köttet transporterats långa sträckor och kanske legat djupfryst en längre tid?

Och, kanske framför allt: kan vi alltså inte alls lita på varumärkningen? Och vad avses förresten med ursprungsland – i den mån det alls framkommer: det land där köttet producerats, det där det har förädlats, och/eller kanske bara det där de färdiga produkterna har förpackats? Också våra inhemska livsmedelsfabriker använder delvis utländska råvaror och förädlar en del produkter i utlandet, men det är de inhemska branden som blir lidande om kontrollen inte fungerar. Det var ju bland annat det skandinaviska Abba-Findus som prickades för hästköttet, trots att hästköttet knappast kom från Norden.

I livsmedelsindustrins eget intresse kunde ligga att frivilligt märka ut, varför inte rentav på gårdsnivå, var råvaran är producerad. Det fungerar redan på sina håll.

Ärade talman,
EU:s inre marknad är inte orsaken till hästköttsskandalen. Orsaken är att det förekommer fusk och bedrägeri, som är kriminella handlingar. Sådana förekommer överallt i världen.

Tyvärr skapar EU:s inre marknad förutsättningar för fuskare och bedragare att utöva sin verksamhet i större skala, och också att sopa undan spåren genom att låta ursprunget försvinna i det gränslösa Europas dunkel. Men EU erbjuder å andra sidan en färdig internationell apparat för att beivra fusket och bedrägeriet. Svenska riksdagsgruppen vill att vi tar fasta på de möjligheter detta erbjuder!

Nationellt är det en utmaning att kombinera en av världens strängaste livsmedelslagar med småskalig livsmedelsförädling, men det måste låta sig göras.

Ärade talman,
Statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten omspänner hela vidden av aspekter på ämnet, allt från mikrobiologisk och kemisk säkerhet över genmodifiering till näringsvärden. I ett gruppanförande på fem minuter är det omöjligt att behandla ens en bråkdel av dessa aspekter.

Men det är bra att statsrådet regelbundet följer upp livsmedelssäkerhetens tillstånd och utsikter. Vi är vad vi äter, alla måste äta för att leva, och ingen kommer alltså undan om säkerheten i vår mat inte kan garanteras.

Jag väljer att sluta där jag började: våra inhemska livsmedel, producerade och förädlade i vårt eget land, är de som bäst motsvarar kraven på renhet och säkerhet. Här har vi också möjligheter att göra oss gällande på den europeiska och rentav globala livsmedelsmarknaden: inte med de stora mängderna eller de lägsta priserna, men nog med den högsta kvaliteten. I en värld som skakas av den ena livsmedelsskandalen efter den andra ökar efterfrågan på ren, näringsrik och hälsosam mat.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00