Livsmedelssäkerhet.

23.05.2013 kl. 17:00
Remissdebatten om statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten, riksdagsledamot Mats Nylund
 Inhemsk broiler och inhemska ägg är salmonellafria, inhemsk brödspannmål innehåller inga glysofatrester, inhemskt gris- och nötkött har liksom inhemsk mjölk producerats under kontrollerade och även för djuren goda förhållanden, och så vidare.

Också konsumenterna har fått upp ögonen för detta, och kritiken mot EU:s och vårt nationella jordbruksstöd verkar därmed ha tynat bort. Alltfler konsumenter inser att stöden inte är avsedda enbart för att trygga jordbruksnäringens lönsamhet, utan framför allt för att garantera konsumenterna en rimlig prisnivå. Den här attitydförändringen välkomnar vår riksdagsgrupp.

Ärade talman,
Men det är klart: vi lever inte på en sluten marknad, utan respekterar både EU:s inre marknad och en så fri världshandel som möjligt. Alla livsmedel kan tyvärr inte ens produceras i vårt klimat, i Anders Chydenius och Adam Smiths anda bör det kunna finnas en viss internationell arbetsfördelning, produktionskostnaderna kan inte helt negligeras och konsumenterna bör ha ett fritt val. Alltså behöver vi också både europeiska och globala regler för livsmedelssäkerheten och handeln.

Den så kallade hästköttsskandalen har ställt bristerna i dessa regler och övervakningen av hur de följs på sin spets. Nej, hästkött av god kvalitet är som sådant inte olämpligt som människoföda, men det är inte det som är poängen i sammanhanget. Poängen är de problem skandalen återspeglar.

Om man kan ersätta nötkött med hästkött, vad annat kan man gömma i förädlade, fabriksproducerade livsmedel? Vad vet vi om kvaliteten på detta hästkött, var har det producerats och under vilka förhållanden? Vilken medicinering hade hästen utsatts för? När hade den slaktats? Har köttet transporterats långa sträckor och kanske legat djupfryst en längre tid?

Och, kanske framför allt: kan vi alltså inte alls lita på varumärkningen? Och vad avses förresten med ursprungsland – i den mån det alls framkommer: det land där köttet producerats, det där det har förädlats, och/eller kanske bara det där de färdiga produkterna har förpackats? Också våra inhemska livsmedelsfabriker använder delvis utländska råvaror och förädlar en del produkter i utlandet, men det är de inhemska branden som blir lidande om kontrollen inte fungerar. Det var ju bland annat det skandinaviska Abba-Findus som prickades för hästköttet, trots att hästköttet knappast kom från Norden.

I livsmedelsindustrins eget intresse kunde ligga att frivilligt märka ut, varför inte rentav på gårdsnivå, var råvaran är producerad. Det fungerar redan på sina håll.

Ärade talman,
EU:s inre marknad är inte orsaken till hästköttsskandalen. Orsaken är att det förekommer fusk och bedrägeri, som är kriminella handlingar. Sådana förekommer överallt i världen.

Tyvärr skapar EU:s inre marknad förutsättningar för fuskare och bedragare att utöva sin verksamhet i större skala, och också att sopa undan spåren genom att låta ursprunget försvinna i det gränslösa Europas dunkel. Men EU erbjuder å andra sidan en färdig internationell apparat för att beivra fusket och bedrägeriet. Svenska riksdagsgruppen vill att vi tar fasta på de möjligheter detta erbjuder!

Nationellt är det en utmaning att kombinera en av världens strängaste livsmedelslagar med småskalig livsmedelsförädling, men det måste låta sig göras.

Ärade talman,
Statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten omspänner hela vidden av aspekter på ämnet, allt från mikrobiologisk och kemisk säkerhet över genmodifiering till näringsvärden. I ett gruppanförande på fem minuter är det omöjligt att behandla ens en bråkdel av dessa aspekter.

Men det är bra att statsrådet regelbundet följer upp livsmedelssäkerhetens tillstånd och utsikter. Vi är vad vi äter, alla måste äta för att leva, och ingen kommer alltså undan om säkerheten i vår mat inte kan garanteras.

Jag väljer att sluta där jag började: våra inhemska livsmedel, producerade och förädlade i vårt eget land, är de som bäst motsvarar kraven på renhet och säkerhet. Här har vi också möjligheter att göra oss gällande på den europeiska och rentav globala livsmedelsmarknaden: inte med de stora mängderna eller de lägsta priserna, men nog med den högsta kvaliteten. I en värld som skakas av den ena livsmedelsskandalen efter den andra ökar efterfrågan på ren, näringsrik och hälsosam mat.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00