Lokalt fångad fisk som foder vid fiskodlingar!

28.05.2013 kl. 14:49
Fisk från Östersjön, som inte duger för konsumtion, borde få användas som foder i fiskodling. Så säger riksdagsledamot Thomas Blomqvist, som i ett skriftligt spörsmål till regeringen efterlyser åtgärder för detta.

I Finland odlas årligen cirka 8-10 miljoner kilogram livsmedelsfisk. Tack vare den inhemska fiskodlingen kan konsumenterna handla närproducerad fisk, och förädlingsindustrin samt handeln kan förses med inhemska råvaror. På lokal nivå har fiskodlingarna en betydande sysselsättande effekt och är av märkbar ekonomisk betydelse.

Företagarens frivilliga insatser för att minska mängden näringsämnen, eller kompensera för tillförda näringsämnen, ska tas i beaktande i samband med miljötillståndsprocessen för fiskodlingen. Så står det i statsrådets principbeslut om det nationella vattenbruksprogrammet 2015. Det kan till exempel handla om att avlägsna näringsämnen genom att fånga underutnyttjade fiskar, speciellt mörtfiskar, som rör sig i influensområdet. Det kan också handla om att odla musslor, eller att vid fiskodling använda foder som är gjort av fisk från Östersjön.

- En ökad användning av foder baserat på fisk från Östersjön skulle stöda det finländska yrkesfisket samtidigt som det har en positiv miljöeffekt. I bästa fall kan en fiskodlare använda sig av lokalt fångad fisk vid sin fiskodling. På så sätt skulle man även få användning för de inhemska fiskarter som för tillfället inte utnyttjas av konsumenterna, konstaterar Blomqvist.

SFP

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00