Nordiskt samarbete inom säkerhets- och försvarspolitiken.

06.06.2013 kl. 17:00
Gruppanförande, riksdagsledamot Thomas Blomqvist 6.6 2013.

Ärade talman,
Det är knappast någon överraskning att Svenska riksdagsgruppen varmt stöder en intensifiering av det nordiska säkerhets- och försvarssamarbetet. Vi är ju traditionellt tillskyndare av nordiskt samarbete i allmänhet, inom den naturliga värdegemenskap Norden utgör. Nordiskt samarbete är också stadigt förankrat i den allmänna opinionen i vårt land.

Länge var säkerhets- och försvarspolitiken något av ett tabu i detta samarbete, men både omständigheterna och attityderna har förändrats. Kraven på en sträng hushållning med knappa samhällsresurser och de ökade kostnader den militärteknologiska utvecklingen medför tvingar fram ett samarbete mellan likasinnade länder i allt från materielanskaffning över gemensamma övningar till en viss rationell arbetsfördelning som gynnar alla parter. Inom Norden är ett sådant samarbete dessutom både önskvärt och ändamålsenligt.

Ärade talman,
Men det handlar inte bara om försvarssamarbete som sådant, utan också i det nordiska samarbetet måste säkerhetspolitiken betraktas som den breda helhet den enligt Svenska riksdagsgruppen utgör. Vi har sedan 2011 en nordisk solidaritetsförklaring som tillämpas på natur- och andra katastrofer, cyberhot och terrorangrepp. Gränsen mellan sådana hot och eventuella direkt militära hotbilder är i dagens värld diffus.

Det egentliga nordiska försvarssamarbetet har redan kommit igång på flera sektorer, och det har framför allt under försvarsministrarna Wallins och Haglunds ämbetsperioder intensifierats: gemensam övervakning av det nordliga luftrummet, gemensamma militärövningar till havs och i luften, intensifierat krishanteringssamarbete under både FN:s och Natos kommando, och samarbete inom EU:s nordiska stridstrupp.

Finlands deltagande i övningen för att övervaka Islands luftrum i några veckor nästa år är en odramatisk och logisk uppföljning, som både försvars- och utrikesutskottet förordar.  Gemensamma materielanskaffningar förblir däremot en utmaning, eftersom nationella industriintressen och tre nordiska länders Natomedlemskap uppställer sina begränsningar.

Ärade talman,
Det nordiska säkerhets- och försvarssamarbetet ska enligt Svenska riksdagsgruppen uttryckligen ses som ett komplement till samarbetet inom EU och med Nato, inte som ett alternativ till dessa men heller inte som någon automatisk inkörsport till ett Natomedlemskap för Sverige och Finland. Men vi kan inte blunda för realiteten att tre av fem nordiska länder är medlemmar i Nato, och de två övriga har sina partnerskapsavtal med försvarsalliansen.

Det är alltså naturligt att det nordiska samarbetet stärker dessa kontakter och nätverk, som också har en stark transatlantisk dimension.

Det nordiska säkerhets- och försvarssamarbete som håller på att byggas upp inom ramen för Nordefco behöver också en permanent politisk överbyggnad och struktur, med en parlamentarisk förankring. Svenska riksdagsgruppen vill aktivt bidra till att en sådan inrättas.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30