Nordiskt samarbete inom säkerhets- och försvarspolitiken.

06.06.2013 kl. 17:00
Gruppanförande, riksdagsledamot Thomas Blomqvist 6.6 2013.

Ärade talman,
Det är knappast någon överraskning att Svenska riksdagsgruppen varmt stöder en intensifiering av det nordiska säkerhets- och försvarssamarbetet. Vi är ju traditionellt tillskyndare av nordiskt samarbete i allmänhet, inom den naturliga värdegemenskap Norden utgör. Nordiskt samarbete är också stadigt förankrat i den allmänna opinionen i vårt land.

Länge var säkerhets- och försvarspolitiken något av ett tabu i detta samarbete, men både omständigheterna och attityderna har förändrats. Kraven på en sträng hushållning med knappa samhällsresurser och de ökade kostnader den militärteknologiska utvecklingen medför tvingar fram ett samarbete mellan likasinnade länder i allt från materielanskaffning över gemensamma övningar till en viss rationell arbetsfördelning som gynnar alla parter. Inom Norden är ett sådant samarbete dessutom både önskvärt och ändamålsenligt.

Ärade talman,
Men det handlar inte bara om försvarssamarbete som sådant, utan också i det nordiska samarbetet måste säkerhetspolitiken betraktas som den breda helhet den enligt Svenska riksdagsgruppen utgör. Vi har sedan 2011 en nordisk solidaritetsförklaring som tillämpas på natur- och andra katastrofer, cyberhot och terrorangrepp. Gränsen mellan sådana hot och eventuella direkt militära hotbilder är i dagens värld diffus.

Det egentliga nordiska försvarssamarbetet har redan kommit igång på flera sektorer, och det har framför allt under försvarsministrarna Wallins och Haglunds ämbetsperioder intensifierats: gemensam övervakning av det nordliga luftrummet, gemensamma militärövningar till havs och i luften, intensifierat krishanteringssamarbete under både FN:s och Natos kommando, och samarbete inom EU:s nordiska stridstrupp.

Finlands deltagande i övningen för att övervaka Islands luftrum i några veckor nästa år är en odramatisk och logisk uppföljning, som både försvars- och utrikesutskottet förordar.  Gemensamma materielanskaffningar förblir däremot en utmaning, eftersom nationella industriintressen och tre nordiska länders Natomedlemskap uppställer sina begränsningar.

Ärade talman,
Det nordiska säkerhets- och försvarssamarbetet ska enligt Svenska riksdagsgruppen uttryckligen ses som ett komplement till samarbetet inom EU och med Nato, inte som ett alternativ till dessa men heller inte som någon automatisk inkörsport till ett Natomedlemskap för Sverige och Finland. Men vi kan inte blunda för realiteten att tre av fem nordiska länder är medlemmar i Nato, och de två övriga har sina partnerskapsavtal med försvarsalliansen.

Det är alltså naturligt att det nordiska samarbetet stärker dessa kontakter och nätverk, som också har en stark transatlantisk dimension.

Det nordiska säkerhets- och försvarssamarbete som håller på att byggas upp inom ramen för Nordefco behöver också en permanent politisk överbyggnad och struktur, med en parlamentarisk förankring. Svenska riksdagsgruppen vill aktivt bidra till att en sådan inrättas.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30