Aktuellt

Christina Gestrin: Finland bör hålla fast vid utvecklingsbiståndet

13.06.2013 kl. 09:17

I regeringsprogrammet sägs att u-landsbiståndet ska utvecklas i riktning mot det mål som Finland har förbundit sig till, dvs. 0,7 procent av BNP till år 2015. Utrikesutskottet hörde sakkunniga om u-landssamarbetet och konstaterar att biståndsnivån under ramperioden de facto kommer att minska med sammanlagt över 90 miljoner euro. Nu ser det ut som om biståndsnivån skulle vara den lägsta år 2015, dvs. året då Finland enligt FN:s milleniummålsättningar borde ha nått 0,7-procentsnivån.

Då kommer nivån sannolikt att sjunka under 0,5 procents nivå. Det här kan få följder för möjligheterna att genomföra det utvecklingspolitiska programmet, och särskilt det bilaterala u-landssamarbetet som berör ungdomars sysselsättning, mänskliga rättigheter och demokrati. I utrikesutskottet poängterade vi att en bedömning av u-landssamarbetet måste göras för att försöka klara av de utmaningar som mindre anslag innebär. Regeringen bör i nästa rambudgetförhandling återgå till en stigande budget för u-landssamarbetet.

EU säilytti vuonna 2012 asemansa suurimpana kehitysavun antajana, mutta kehitys on huolestuttavasti menossa laskusuuntaan myös siitä huolimatta, että 0,7 prosentin tavoite vuoteen 2015 uusittiin EU:ssa. Komissaari Piebalgs, jonka vastuulla on kehitysyhteistyö, on todennut, että pienenevä kehitysapu on kehityksen kannalta kestämätöntä. Ehkäisemällä köyhyyttä ja parantamalla ihmisten hyvinvointia kehitysmaissa ehkäistään myös terrorismin syntymistä ja laitonta maahanmuuttoa. EU:n ja jäsenmaiden tulisi tukea työpaikkojen syntymistä ja kaupankäynnin kehittämistä muun muassa investointien kautta.

Överlag finns det ett ständigt behov av att utveckla samarbetet med u-länderna. EU följer en ny förändringsagenda för samarbetet under åren 2014-2020 och arbetet med den nya agendan pågår. Nya finansieringsmodeller behövs och också den privata sektorn bör mera än förr inkluderas i arbetet. Samarbetet med de övriga nordiska länderna borde förbättras för att förstärka den sammanlagda effekten av det nordiska u-landssamarbetet. Suomi on jäänyt jälkeen kehitysyhteistyössä, kun verrataan maihin, joihin olemme tottuneet samaistumaan. Ruotsi, Tanska, Norja ja Hollanti ovat korkeammalla tasolla 0,8-1 prosenttia bkt:sta. Valiokunnan arvion mukaan tämä on vaikuttanut Suomen kansainväliseen profiiliin ja yhteistyömahdollisuuksiin. Kysymys kuuluu: miten tämä vaikutti siihen, että Suomi hävisi vaalit paikasta YK:n turvallisuusneuvostossa?

Enligt regeringsprogrammet ska eventuella intäkter från EU:s utsläppshandel riktas till u-landssamarbetet. År 2013 har gratis utdelning av utsläppsrätter en betydande roll, men andelen gratis utsläppsrätter minskar stegvis och intäkter från utsläppsauktionen kommer att få en större betydelse, förutsatt att priset på utsläppsrätterna stiger. Det i sin tur beror på den ekonomiska utvecklingen i EU och efterfrågan på utsläppsrätter. Förhoppningsvis stiger priset på utsläppsrätten, gör det inte det så mister utsläppshandeln sin styrande effekt i klimat- och energipolitiken. Det är i alla fall mycket viktigt att pengarna, som fås från utsläppshandeln, styrs till u-landssamarbete, såsom också regeringsprogrammet lovade.

Tal i plenum 12.06.2013, Statsrådets redogörelse om ramar för statsfinanserna 2014 - 2017

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.

10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.

01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.

25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande

11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.

11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30