Välfärd bygger på arbete, inte på skuldsättning

21.08.2013 kl. 13:57
Svenska riksdagsgruppen håller som bäst sitt sommarmöte. Gruppen konstaterar bland annat att arbetskarriärerna måste förlängas och flifällorna måste elimineras.

Nu krävs kraftiga kämpatag för att få ekonomin att växa och hållbarhetsunderskottet att minska för att trygga sysselsättningen och välfärden, säger Svenska riksdagsgruppen i ett uttalande från sitt sommarmöte i Esbo och Helsingfors. Det ekonomiska läget är oroande, och nu hjälper inte enbart löften om strukturreformer, utan nu måste de genomföras! Siktet måste svara inställt på framtiden. Med nuvarande budgetförslag blir underskottet nästa år 6,6 miljarder och statsskulden stiger till 98 miljarder. Nu behövs en tidsplan för att eliminera den fortsatta upplåningen.

Strukturreformerna gäller inte minst behovet av att förlänga arbetskarriärerna. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att regeringen i höst kommer överens om ett åtgärdsprogram för att förlänga de faktiska arbetskarriärerna både i början, i mitten och i slutet. Detta bör ske med hjälp av studiestöd som sporrar till snabbare heltidsstudier och flexiblare familjeledigheter och pensionsvillkor samt sänkta arbetsgivaravgifter för äldre arbetstagare. Det krävs också åtgärder för att främja orkandet i arbetslivet.

Också den lagstadgade pensionsåldern bör höjas, så att den nedre gränsen höjs och frivillig möjlighet ges att jobba längre än nu. Inget parti och ingen part på arbetsmarknaden bör ha vetorätt i denna sak. Vi måste arbeta mer och längre. Varje tilläggsår i arbetslivet är värt två miljarder i samhällsekonomin. Välfärden bygger på flit och arbete, inte på skuldsättning.

För att råda bot på den växande ungdomsarbetslösheten måste den så kallade ungdomsgarantin vidareförädlas. Det behövs nya modeller med flexibla arbetsvillkor för unga. Byråkratin vid anställning bör minskas, så att tröskeln för småföretag och hushåll att anställa sänks. Inte heller ungdomsgarantin fungerar om det inte finns praktik- och arbetsplatser. Företagen bör informeras bättre om de möjligheter som exempelvis det s.k. Sanssikortet erbjuder.

Större individuell flexibilitet i arbetsavtalen bör också främjas. En anpassningspeng bör införas för de arbetslösa som är villiga att byta bransch. Kostnaden för föräldraledighet bör delas mellan alla arbetsgivare, och målet bör vara sex månader ledighet för modern, sex månader för fadern och sex månader som man fritt kan fördela mellan fadern och modern.

Det är viktigt att de så kallade flitfällorna elimineras. Det måste alltid löna sig att ta emot erbjudet, också kortvarigt arbete, eller sysselsätta sig själv utan att man omedelbart och helt går miste om den arbetslöshetsersättning eller det utkomststöd och det bostadsstöd man har lyft. Arbetslöshetsersättningen är inte avsedd som ett bassocialskydd, utan för en övergångstid medan man söker nytt jobb.

Svenska riksdagsgruppen anser att det planerade stimulanspaketet särskilt bör prioritera forskning, innovationer och utbildning som är investeringar i framtida ekonomisk verksamhet, och åtgärder som stärker näringslivets konkurrenskraft och infrastrukturen. Det gäller att stärka framtidstron både i företagen och i samhället som helhet.

Arbetsmarknadsparterna har ett stort ansvar i detta svåra läge och av dem förväntas ytterst måttliga löneuppgörelser som främjar sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar på sitt sommarmöte också beslutet att tillsätta en parlamentarisk kommitté som under president Halonens ledning ska arbeta vidare med reformen av självstyrelsen för Åland. Riksdagsgruppen är också tillfreds med att dess idoga arbete för att inkludera Åland i stödsystemet för vindkraft äntligen har burit frukt.

Svenska riksdagsgruppen påminner om regeringsprogrammets skrivning att Finland bör ratificera ILO-konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter, det vill säga i Finlands fall samernas. Finland bör också skapa förutsättningar för att Istanbulkonventionen för att bekämpa våld mot kvinnor ratificeras.
SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15