150 år

18.09.2013 kl. 15:00
Gruppanförande under jubileumsplenumet i anledning av 150 år av regelbunden lantdag och riksdag i Finland, gruppordförande Mikaela Nylander

Ärade talman,
Bara en minoritet av världens nationer kan fira 150 år av regelbundet parlamentariskt arbete. Vi är glada över att höra till dessa privilegierade.

Vi kan fira detta jubileum tack vare två framsynta tsarer i det Ryssland vi tillhörde i över ett sekel: Alexander I, som vid lantdagen i Borgå 1809 lovade att Finland fick behålla sin författning från den svenska tiden, och Alexander II, som efter en paus på över ett halvsekel åter respekterade detta löfte. Men utan det demokratiska arv vi hade från vår gemenskap med Sverige i århundraden hade detta inte varit möjligt. Svenska riksdagsgruppen vill därför hedra alla dem som hedras bör.

Lantdagen som institution befäste inte bara autonomin, utan också det nations- och statsbygge som präglade denna autonomins tid. Det byggde på traditioner från den svenska tiden, men stärktes av att också finskan tillerkändes en officiell ställning.

Ärade talman,
Efter att lantdagen hade förbigåtts under ofärdsåren fick demokratin sitt definitiva genombrott i och med enkammarlantdagen och den allmänna och lika rösträtten. I det sammanhanget är vi stolta över att Finlands kvinnor som de första i världen fick utöva rösträtt och blev valbara.

Den allmänna och lika rösträtten bäddade sedan för sin del för den självständighet vars hundraårsjubileum vi kommer att fira om några år. Demokratins framväxt och självständigheten gick hand i hand. Då Alexander I i Borgå hade upphöjt Finland till nationernas skara, fulländades detta ett drygt sekel senare – av oss själva.


Ärade talman,
Då Finlands riksdag väljer att högtidlighålla 150-årsjubileet med en satsning på ökade kunskaper i det ryska språket och den ryska kulturen, bör det inte bara ses i relation till att vi för 150 år sedan var en del av det ryska riket. Det görs för att understryka en liten men modern nations starka behov av språkkunskaper och öppenhet.

De båda nationalspråken och utländska språk, med våra grannländers språk och de ledande världsspråken i spetsen, får enligt Svenska riksdagsgruppens övertygelse aldrig ställas mot varandra. Kunskaper i ett språk stödjer inlärningen av andra.

Som en integrerad del av det Norden och det Europa vi alltid tillhört vill vi vända blickarna framåt. Det är med bildning, öppenhet och ett starkt internationellt engagemang vi kan trygga vår framtid som land och nation.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30