150 år

18.09.2013 kl. 15:00
Gruppanförande under jubileumsplenumet i anledning av 150 år av regelbunden lantdag och riksdag i Finland, gruppordförande Mikaela Nylander

Ärade talman,
Bara en minoritet av världens nationer kan fira 150 år av regelbundet parlamentariskt arbete. Vi är glada över att höra till dessa privilegierade.

Vi kan fira detta jubileum tack vare två framsynta tsarer i det Ryssland vi tillhörde i över ett sekel: Alexander I, som vid lantdagen i Borgå 1809 lovade att Finland fick behålla sin författning från den svenska tiden, och Alexander II, som efter en paus på över ett halvsekel åter respekterade detta löfte. Men utan det demokratiska arv vi hade från vår gemenskap med Sverige i århundraden hade detta inte varit möjligt. Svenska riksdagsgruppen vill därför hedra alla dem som hedras bör.

Lantdagen som institution befäste inte bara autonomin, utan också det nations- och statsbygge som präglade denna autonomins tid. Det byggde på traditioner från den svenska tiden, men stärktes av att också finskan tillerkändes en officiell ställning.

Ärade talman,
Efter att lantdagen hade förbigåtts under ofärdsåren fick demokratin sitt definitiva genombrott i och med enkammarlantdagen och den allmänna och lika rösträtten. I det sammanhanget är vi stolta över att Finlands kvinnor som de första i världen fick utöva rösträtt och blev valbara.

Den allmänna och lika rösträtten bäddade sedan för sin del för den självständighet vars hundraårsjubileum vi kommer att fira om några år. Demokratins framväxt och självständigheten gick hand i hand. Då Alexander I i Borgå hade upphöjt Finland till nationernas skara, fulländades detta ett drygt sekel senare – av oss själva.


Ärade talman,
Då Finlands riksdag väljer att högtidlighålla 150-årsjubileet med en satsning på ökade kunskaper i det ryska språket och den ryska kulturen, bör det inte bara ses i relation till att vi för 150 år sedan var en del av det ryska riket. Det görs för att understryka en liten men modern nations starka behov av språkkunskaper och öppenhet.

De båda nationalspråken och utländska språk, med våra grannländers språk och de ledande världsspråken i spetsen, får enligt Svenska riksdagsgruppens övertygelse aldrig ställas mot varandra. Kunskaper i ett språk stödjer inlärningen av andra.

Som en integrerad del av det Norden och det Europa vi alltid tillhört vill vi vända blickarna framåt. Det är med bildning, öppenhet och ett starkt internationellt engagemang vi kan trygga vår framtid som land och nation.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15