Wallin föreslår självrisk i avdragsrätt för fackavgifter

27.09.2013 kl. 12:00

Riksdagsledamot Stefan Wallin (Sfp) från Åbo vill med flera stimulerande infraprojekt i Åboland stöda sysselsättningen, turismen, företagsamheten och den lokala utvecklingen. Wallin lämnade på fredagen in åtta budgetmotioner och två lagmotioner att beaktas i samband med förstående riksdagsbehandling av statsbudgetförslaget för 2014.

Wallin föreslår att riksdagen beviljar 33 miljoner euro för en ny vägsträckning från Rävsundsbron i Pargas till Poikluoma i S.t Karins. Idag trafikeras Pargasvägen av 700 långtradare per dygn. Den nya sträckningen skulle förbättra konkurrenskraften för industrin i Pargas och är trafikekonomiskt mycket lönsam.

Wallin föreslår också investeringar för 2,4 miljoner euro i Skärgårdshavets nationalpark på Örö. Pengarna behövs för att stöda Fortstyrelsens planer att göra Örö till ett attraktivt turist- och utflyktsmål. Det krävs renovering av det drygt 100-åriga Öröfortet, vägar och en hamn för turistbåtar.

I en annan budgetmotion vill Wallin ha 2,0 miljoner euro för att utveckla hamnen i Dalsbruk. Kimitoöns kommun är ÄRM-område och har som strategiskt mål att satsa på turismen, varför konkurrenskraftiga gästhamnar är viktiga. Wallin budgetmotionerar också 690.000 för byggandet av lättrafikled mellan Kulla och Slätis byar på Kimitoön och 2,8 miljoner för gång-, cykel-, och mopedväg mellan Nagu och Prostvik.

I en lagmotion föreslår Wallin att lagen om fiske ändras så, att spinnfiskeavgifterna höjs mer än vad regeringen föreslagit. Det skulle betyda, att helårsavgiften stiger från 29 till 41 euro och sjudagarskortet från 7 till 14 euro. Tlläggsinkomsterna på knappt 1,1 miljoner euro bör enligt Wallin återbäras till vattenägarna för att användas till fiskutplantering, restaurering av fiskevatten, ersättningar, rådgivning och fiskerihushållningsprojekt. Om detta inlämnade Wallin en separat budgetmotion.

Wallins budgetmotioner innebär merutgifter på totalt 42 miljoner euro, men är kostnadsneutrala eftersom han också föreslår tilläggsinkomster på över 50 miljoner euro. Inkomsterna fås genom att i beskattningen införa en självrisk på 100 euro i avdraget för avgifter till arbetsmarknadsorganisationer. Detta skulle gälla både avgifterna till löntagar- och arbetsgivarorganisationer.

- Idag görs avdraget till sitt fulla belopp, vilket betyder enligt finansministeriet betyder att staten årligen förlorar över 200 miljoner i skatteinkomster. Samtidigt har man redan beskurit avdragsrätten för räntor på bostadslån och premier för frivilliga pensionsförsäkringar. I en krisdrabbad statsekonomi som alltför mycket finansieras med lån kan inga kor längre vara heliga på avdragssidan. En självrisk på 100 euro i avdraget för avgift till arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer bevarar avdragets fundament, men skulle enligt finansministeriet ge minst 75 miljoner mer i skatteinkomster, av vilket 25 miljoner till staten och 45 miljoner till kommunerna, säger Wallin, som i sin motion utgår från en försiktigare estimering på 50 miljoner.

SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.

19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.

12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.

05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00