Allt för lite fokus på miljö och ursprungsbefolkning.

04.10.2013 kl. 10:02
Under onsdagen den 2 oktober debatterades regeringens arktiska strategi i plenum. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll ett anförande

Arktis har blivit en global arena med viktigt geoekonomisk och geopolitisk betydelse, speciellt för de länder som är belägna på jordens norra hemisfär. Men för många ligger området mentalt fortfarande långt borta, och därför har det inte fått den uppmärksamhet det borde få. Exempelvis har EU ännu inte en arktisk strategi.

I och med den globala uppvärmningen och att arktiska isen alltmer smälter bort har dock intresset för området stigit markant, speciellt med tanke på de rika naturtillgångar som beräknas finnas under ismassorna. Stora delar av Arktis tillhör i dag ingen stat, och därför har konflikter blossat upp om rättigheterna att utvinna naturresurser, exempelvis olja, från dessa områden. 

Arktis är alltså i stora behov av internationell reglering; i dag är det klart att UNCLOS och IMO:s regler ska tillämpas. Men tydligt är att man behöver utveckla den internationella regleringen av området, vilket man i Finlands arktiska strategi också framhäver och prioriterar. Finland har två viktiga uppgifter:


- Finland måste i EU driva på en tydlig EU-strategi och ett aktivt engagemang. Detta är den viktigaste uppgiften för Finlands regering. Den andra är att se till att länderna samarbetar inom IMO för en polarkod med krav på isförstärkning av och polarklass för fartyg – krav som måste vara lika för alla parter, och ett absolut krav om miljön ska kunna skyddas. Vi vill inte se ett liknande beteende som i fallet med svaveldirektivet, poängterar Nauclér


I brännpunkten finner vi klimatförändringar, miljöförstöring, exceptionellt känsligt djurliv och känsliga miljöer samt starka ekonomiska intressen. 90 procent av EU:s handel transporteras till sjöss, och om Norra ishavet öppnas upp, vilket redan har börjat ske och fraktfartyg börjar alltmer utnyttja den norra passagen, kommer vi att se betydande ökning av mänsklig aktivitet i Arktis. Som exempel på betydelsen av sjöfarten i Arktis kan nämnas att avståndet mellan Rotterdam och Shanghai kommer att förkortas med 5 000 kilometer mot nuvarande rutt via Suezkanalen och restiden förkortas från 30 till 14 dagar.


- Men i debatten i plenum handlade det tyvärr alltför mycket om Finlands ekonomiska intressen och allt för lite om människans påverkan på Arktis känsliga miljö och ursprungsbefolkning som den ökande aktiviteten i Arktis föranleder, säger Nauclér besviket.  
 

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström
11.05.2022 kl. 15:00

Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön

Gruppanförande framfört av ledamot Anders Adlercreutz
20.04.2022 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström
19.04.2022 kl. 14:35

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00