Barnets bästa i främsta rummet!

20.10.2013 kl. 10:10
Den nya medlingsmodellen i vårdnadstvister har visat sig vara mycket bra. Aviskten är att inlämna en regeringsproposition till riksdagen ännu i år.

Barns rättigheter har varit mycket på tapeten under de senaste veckorna. Vid Justitieministeriet har medling i vårdnadstvister med hjälp av ett sakkunnigbiträde hög prioritet. Nästa år kommer den nya medlingsmodellen, där domaren biträds av en psykolog eller socialarbetare, att införas i hela landet. Hittills har ett försök med den nya modellen pågått i elva tingsrätter, bland annat i Österbottens tingsrätt. Ärendet bereds som bäst på ministeriet, och min avsikt är att en regeringsproposition kommer att överlämnas till riksdagen ännu i år.
Modellen har hittills visat sig vara mycket bra. Vårdnadstvister har kunnat behandlas snabbt och förlikning har uppnåtts i de flesta fallen. Responsen från de berörda, bland annat föräldrar har i huvudsak varit mycket positiv. Förfarandet är unikt och genom att förena olika yrkeskårers sakkunskap är det möjligt att erbjuda föräldrarna stöd för att lösa både juridiska och psykologiska konflikter i samband med en skilsmässa.  En förlikning och en snabb lösning bidrar till att den gemensamma vårdnaden fungerar bättre och främjar samtidigt barnets bästa. Därför är det viktigt att man även i domstol försöker uppnå förlikning.
Medling i domstol förutsätter dock att den kommunala basservicen, såsom barnatillsyningsmännens avtalstjänst och medling i familjefrågor, fungerar bra. Tanken är inte att föräldrarna ska söka hjälp via domstol när det är möjligt att lösa tvisten redan i ett tidigare skede med hjälp av kommunens socialtjänst.
Förra veckan deltog jag i ett seminarium om skötseln av barn- och familjerättsliga ärenden mellan Finland och Ryssland.  Haagkonventionen om internationella bortföranden av barn trädde i kraft mellan Finland och Ryssland i början av året. Samarbete mellan myndigheter är i nyckelposition när det gäller bortföranden av barn. I de här fallen är direkta och personliga kontakter och en enhetlig tillämpning av konventionerna av största vikt. Internationella familjetvister är ofta invecklade och svårlösta och därför är det till barnets bästa att myndigheterna i de olika länderna kan fatta och verkställa beslut utan onödiga dröjsmål.  

Jag har också med oro följt situationen med den fyraåriga syriska flickan i Ryssland. Fallet visar tydligt hur i synnerhet barn lider av kriget i Syrien. I detta sammanhang är det skäl att komma ihåg att Finland är bundet även av internationella överenskommelser, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnets bästa ska alltid sättas först när beslut fattas.

Till slut vill jag också säga att jag är glad att 16-åriga Malala Yousafzai fick EU:s Sacharov-pris. Malala har modigt försvarat flickors rättigheter i. Förra året attackerades hon av talibaner och skadades allvarligt men har efter det lyckligtvis tillfrisknat. Trots detta har hon oförtrutligt fortsatt sin kamp för mänskliga rättigheter och rätt till utbildning. Det är inte bara beundransvärt, det är en bragd!

Anna-Maja Henriksson
justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00