Statsrådets framtidsredogörelse.

07.11.2013 kl. 17:45
Svenska riksdagsgruppens gruppanförande om statsrådets framtidsredogörelse 7.11 2013, riksdagsledamot Stefan Wallin.

Ärade talman,

Statsrådets framtidsredogörelse ”Välfärd genom hållbar tillväxt” är ett dokument som innehåller viktig analys om morgondagens krav.
Jag vill lyfta fram några markeringar i redogörelsen. Ett klart perspektiv är att de globala ömsesidiga beroendeförhållandena stärks. Det blir svårare för samhället – också för oss i denna sal – att kontrollera helheten. Ett nytt slags ledarskap behövs, och vi måste fråga oss är vi redo för det.

De två nyckelorden i rapporten är hållbar tillväxt. Det ena begreppet behöver det andra. Tillväxt utan hållbar utveckling leder inte till önskat resultat. Framtidsrapporten noterar att det finns olika perspektiv på hållbar utveckling, som kan vara motstridiga. För att hantera dessa krävs tät dialog mellan medborgare, företag och stat. Ett helt nytt tänkesätt efterlyses.

I analysdelen konstateras att i internationell jämförelse går det bra för Finland. Ett särskilt orosmoment är i alla fall den ökande ojämlikheten och marginaliseringen. En annan sak som är särskilt utmanande för Finland är den svåra försörjningskvoten. Enligt framtidsredogörelsen kommer Finland som ett av de första länderna i världen som tvingas att på allvar ta itu med åldrandets problem. Så sent som 2008 räknade man fyra personer i arbetsför ålder mot varje äldre person. Prognosen är att 2030 finns det bara två arbetsföra mot varje äldre person.

Ärade talman,

Här måste vi reagera nu. Arbetskarriärerna måste förlängas, som vi så många gånger har hört: i början, i mitten och i slutändan.
Intressant är att framtidsredogörelsen betonar att utbudet av arbetskraft bör ökas i alla faser, men alldeles särskilt i mitten. Det betyder att vi måste få större flexibilitet att varva arbete och utbildning.
I den framtida allt mer digitala ekonomin tror man att arbete och fritid mer kommer att gå in i varann och integreras. Det betyder att arbetstakten blir hårdare, åtminstone för en del av arbetskraften.
Vi måste ändå se till att hela den arbetskraft vi har är delaktig på arbetsmarknaden, även personer med nedsatt arbetsförmåga ska kunna bidra till utvecklingen.
Även om rapporten på många ställen betonar snabbhet och flexibilitet är det skäl att märka att framtidsredogörelsen lyfter ett varnande finger, och kräver att kunnandet och innovationsförmågan hos människor med lång erfarenhet måste bättre tas till vara.

Enligt rapporten kommer vi i framtiden se arbete, lärande och företagande i en helt ny kombination. Finland är i behov av en orädd entreprenörskultur.
Här vill jag gärna lyfta fram entreprenörsandan i Österbotten som i dag har resulterat i ett energikluster i Vasaregionen som har gett hela regionen, just det, en hållbar tillväxt. I Vasaregionen har man redan en längre tid följt framtidsredogörelsens recept; där har funnits förmågan att agera snabbt och ta risker, de två faktorer som styr företagens och samhällets konkurrenskraft i framtiden.
Vi har nyligen även fått läsa att Vasa – trots att staden liksom kommunfältet överlag har det ekonomiskt kärvt – är den stadsregion i landet som ligger i topp när det gäller kommunal servicenivå. Dessa saker går hand i hand: en progressiv entreprenörsanda som satsar på smart miljöteknologi kanaliserar in skatteintäkter för kommunen, som kan upprätthålla goda välfärdstjänster.
Havsklustret i Åbo är ett annat exempel på en innovativ satsning som både ger sysselsättning och en ny positiv drive för regionen.
Vi måste stärka företagarandan överallt i vårt land.

Ärade talman

Vi i Svenska riksdagsgruppen vill gärna understryka en annan viktig slutsats i redogörelsen: nämligen att bildning hjälper oss att förstå det som är annorlunda.
Ett sannolikt framtidsperspektiv är att människors identitet som medborgare inte ska tas för givet i den digitala ekonomin. Människor i den digitala ekonomin kommer att verka mer oberoende av plats, över nationella gränser. Det betyder att vi måste stärka vår internationalism på många sätt.

Är Finland ett land som vänder sig inåt eller utåt?
Jag vill citera professor Ilkka Niiniluoto som i söndags-Hesari för en dryg vecka sedan efterlyste andlig uppryckning ”Henkistä elvytystä tarvitaan”.
Han konstaterar att utmärkande för en sund självkänsla är kravet på etiskt ledarskap, förtroende mellan jämlika, respekt och vilja att hjälpa de svagare. Han anser att vi bör ha råd med dessa traditionella nordiska välfärdsvärden även i framtiden.
Citat: ”Näiden arvojen tukemiseksi tarvitsemme henkistä elvytystä, joka taistelee ahneutta, ennakkoluuloisuutta, itsensä käpertymistä, varovaisuutta ja välinpitämättömyyttä vastaan. Koulutus, kulttuuri, tiede ja taide ovat tässä avainasemassa.”

Ärade talman,

Kanske det är bäst att avsluta här med förre kanslern Niiniluotos ord.
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00