Naturskydd samt jakt och fiske är inte oförenliga intressen.

12.11.2013 kl. 08:57
På miljöministeriet bereder man som bäst frågan om inrättande av naturskyddsområden på vissa statsägda områden som ingår i olika skyddsprogram, bl.a. s.k. Natura-2000 områden. Egentliga Finland har varit först i turen, sedan kommer Saimen och Lappland, och senare andra delar av landet. När beredningen startar för Österbottens del vet vi inte ännu. Miljöministeriet bedyrar att man för alla områdens del kommer att höra de lokala intressegrupperna, bl.a. jägarna, och beakta deras intressen. Jaktmöjligheterna, bl.a. älgdrev och jakt på vitsvanshjort skall fortsättningsvis vara möjligt med tillstånd av Forststyrelsen. Också sjöfågeljakt skall tillåtas i vissa havsvikar och våtmarker.
På pappret låter allt detta bra och problemfritt. Jägarförbundet, som skrivit ett utlåtande till miljöministeriets planer för Egentliga Finlands del, är ändå mycket skeptiska. Jägarna påpekar att myndigheterna vid inrättandet av Natura-2000 områdena framhöll att jaktmöjligheterna på dessa marker som huvudregel skall vara tillåtet. Nu har man ändå med stöd av den förnyade naturvårdslagen gjort en helomvändning som de facto verkar innebära det motsatta, dvs. att jakt enligt huvudregel inte skulle vara tillåtet. Om detta faktiskt är fallet så finns det mycket för miljöminister Ville Niinistö att förklara.
Jakt och viltvård är en viktig del av naturvården. Utan jakt on reglering kan t.ex. våra älgstammar, sälen och skarven föröka sig på ett sätt som ur den övriga naturens och artrikedomens synvinkel är ohållbart. När det gäller sälarna hörde jag just av en bekant yrkesfiskare att han uppskattade att sälarnas antal kanske till och med tiofaldigats under de senaste decennierna. Den här utvecklingen kommer, ifall vi inte tillåter ökad säljakt, att leda till att vi snart inte har något kustfiske överhuvudtaget. Skall vi i fortsättningen endast äta importerad fisk som antingen är odlad i kassar eller vild fisk som i många fall fångas så effektivt i våra världshav att artbestånden är hotade? Vill vi faktiskt att vårt eget ”naturskydd” också bidrar till en sådan utveckling?
Sedan urminnes tider har människan idkat jakt i olika former. I Finland finns det över 300 000 jägare som på ett avgörande sätt bidrar till vår natur- och viltvård. Jag önskade att man på miljöministeriet också skulle inse detta.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00