Wallin frågar regeringen om nya sätt att bekämpa fästingar

14.11.2013 kl. 11:07
Riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP) ställer ett skriftligt spörsmål till regeringen om dess beredskap att stöda nya sätt att bekämpa fästingar med parasitologiska metoder. Ett känt faktum är att fästingarna tar sig till bebodda områden på sina värddjur, av vilka rådjuret är vanligt. Särskilt vill Wallin veta om regeringen känner till metoden 4-poster, där en behållare med föda lockar till sig rådjur, som samtidigt då det äter av födan stryker sig mot skumplastrullar som är giftdränkta. Fästingen skyr giftet och kommer inte att fästa sig vid rådjuret, inte duga dess blod och därmed få svårare att försöka sig. Metoden har i olika studier minskat antalet fritt levande fästingar med upp till 95 procent.

- I Finland, där de fästingrelaterade sjukdomarna breder ut sig, finns det all orsak att med öppet sinne granska nya möjligheter att hindra fästingarnas framfart. Att koncentrera sig på fästingens naturliga sätt att sprida sig till bebodda områden och den vägen minska dess förekomst på dessa områden vore ett naturligt angreppssätt. En 4-poster kostar i USA cirka 340 euro. Kostnaderna för själva tekniken, kemikalier och underhåll skall vägas mot de kostnader borrelios och TBE orsakar för den offentliga sjukvården samt i form av ofta långvariga sjukfrånvaron, som speciellt de allvarligaste varianterna av TBE leder till. Är regeringen beredd att utreda möjligheten att ta i bruk parasitologiska metoder av typen 4-poster för att hindra fästingen från att sprida sig på bebodda områden och därigenom minska risken för att borrelios och TBE ökar ytterligare, frågar Wallin i det skriftliga spörsmålet, som han lämnade in på onsdagen.

Wallin påminner om att borrelios och den fästingburna encefaliten TBE drabbar allt fler finländare. År 2011 konstaterades 1611 fall av borrelios och 62 fall av TBE. Totalt räknar man dock med upp till 4000 fall av borrelios om man inkluderar de fall, som upptäckts i ett tidigt skede och inte lett till laboratorieprov. Av TBE-fallen beräknas cirka en fjärdedel leda till den allra svåraste varianten av sjukdomen.

- De problem fästingarna orsakar i byar, vid sommarstugor, på idrottsplatser och på campingområden tvingar redan folk att ändra beteende och levnadsvanor. Av uttrycklig rädsla för TBE och borrelios kommer exempelvis scoutdistriktet i Egentliga Finland inte att ordna läger för 4000 scouter på Gyltö, Korpo, 2014. Lägret flyttas till Tavastehus, skriver Wallin i spörsmålet, som regeringen bör besvara inom 21 dagar.

Stefan Wallins spörsmål (pdf)

SFP

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00