Nauclér frågade Katainen och Tuomioja om kurdernas situation

15.11.2013 kl. 13:29
Kurdernas situation i Turkiet känner vi alla till, men situationen i Iran har gått våra ögon och öron förbi, säger Elisabeth Nauclér

De kurdiska minoriteterna i Syrien, Irak, Iran och Turkiet har under en mycket lång tid kämpat mot förtryck och övervåld. Under årens lopp har de kurdiska minoriteterna i de olika staterna mer och mer närmat sig varandra. Men nu verkar det som att vi kan se samma tendens mellan staterna gällande minoritetspolitiken - speciellt Iran och Turkiet den senaste tiden.

- Kurdernas situation i Turkiet känner vi alla till, men situationen i Iran har gått våra ögon och öron förbi, förklarar Nauclér

När Rouhani kom till makten i Iran gav han intryck av att vara liberal och stort hopp ställdes till en förändring av minoritetspolitiken. I själva verket är läget det motsatta. Fler och fler hamnar i fängelse och frågan har fått lite, om ens någon, uppmärksamhet i media.

Att Turkiet och Iran närmar sig varandra betyder att situationen för minoriteterna i båda länderna är sårbarare än tidigare. Av denna anledning frågade riksdagsledamot Nauclér utrikesminister Tuomioja (sdp) och statsminister Katainen (saml) under gårdagens (torsdag 15/11) frågestund om de tog upp mänskliga rättigheter och kurdernas situation med Turkiets premiärminister Erdogan när han besökte Finland för två veckor sedan.     

Katainen svarade att han tog upp kurdernas situation i Turkiet med en nöjd Erdogan och att han fått ett positivt intryck av Turkiets försök till att främja dialogen mellan kurdminoriteten och staten – en dialog som ännu verkar fungera. Dessutom har man givit synnerligen positiva omdömen på EU-nivå.

Tuomioja svarade att man känner till minoriteternas svårigheter i Iran, men han antydde att det är svårt att ta upp det nu när Iran har öppnat upp en reell möjlighet, för första gången på länge, att få en lösning på dess kärnfrågor i P5+1-förhandlingarna med landet. Tuomioja poängterade dock att detta naturligtvis inte lyfter bort frågor från agendan som gäller mänskliga rättigheter, däribland kurdernas och andra minoriteters rättigheter och ställning i Iran. Dessa frågor är hela tiden aktuella i kontakterna mellan EU och Iran, poängterade han.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15