Pressmeddelande

Nauclér frågade Katainen och Tuomioja om kurdernas situation

15.11.2013 kl. 13:29

Kurdernas situation i Turkiet känner vi alla till, men situationen i Iran har gått våra ögon och öron förbi, säger Elisabeth Nauclér

De kurdiska minoriteterna i Syrien, Irak, Iran och Turkiet har under en mycket lång tid kämpat mot förtryck och övervåld. Under årens lopp har de kurdiska minoriteterna i de olika staterna mer och mer närmat sig varandra. Men nu verkar det som att vi kan se samma tendens mellan staterna gällande minoritetspolitiken - speciellt Iran och Turkiet den senaste tiden.

- Kurdernas situation i Turkiet känner vi alla till, men situationen i Iran har gått våra ögon och öron förbi, förklarar Nauclér

När Rouhani kom till makten i Iran gav han intryck av att vara liberal och stort hopp ställdes till en förändring av minoritetspolitiken. I själva verket är läget det motsatta. Fler och fler hamnar i fängelse och frågan har fått lite, om ens någon, uppmärksamhet i media.

Att Turkiet och Iran närmar sig varandra betyder att situationen för minoriteterna i båda länderna är sårbarare än tidigare. Av denna anledning frågade riksdagsledamot Nauclér utrikesminister Tuomioja (sdp) och statsminister Katainen (saml) under gårdagens (torsdag 15/11) frågestund om de tog upp mänskliga rättigheter och kurdernas situation med Turkiets premiärminister Erdogan när han besökte Finland för två veckor sedan.

Katainen svarade att han tog upp kurdernas situation i Turkiet med en nöjd Erdogan och att han fått ett positivt intryck av Turkiets försök till att främja dialogen mellan kurdminoriteten och staten – en dialog som ännu verkar fungera. Dessutom har man givit synnerligen positiva omdömen på EU-nivå.

Tuomioja svarade att man känner till minoriteternas svårigheter i Iran, men han antydde att det är svårt att ta upp det nu när Iran har öppnat upp en reell möjlighet, för första gången på länge, att få en lösning på dess kärnfrågor i P5+1-förhandlingarna med landet. Tuomioja poängterade dock att detta naturligtvis inte lyfter bort frågor från agendan som gäller mänskliga rättigheter, däribland kurdernas och andra minoriteters rättigheter och ställning i Iran. Dessa frågor är hela tiden aktuella i kontakterna mellan EU och Iran, poängterade han.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15