Ny faderskapslag gör livet lättare för tusentals finländare

16.11.2013 kl. 10:00
Numera föds över 40 % av barnen utanför äktenskapet. De allra flesta av dem – eller ungefär tre fjärdedelar - i en sambofamilj där pappan är såväl känd som villig att erkänna faderskap.
Den nya lagförslaget skulle innebära en stor förbättring för alla dessa familjer
En arbetsgrupp vid Justitieministeriet har det senaste året arbetat med en ny faderskapslag som skall ersätta nuvarande lag från 1976. I tisdags överlämnade arbetsgruppen sitt betänkande till mig. Förslaget innebär ett stort steg i en modernare riktning som motsvarar dagens samhälle.Gruppen föreslår bland annat att erkännandet av faderskap skall bli lättare. Behovet av förändring beror bland annat på att familjestrukturen och sättet att leva har ändrat markant under de senaste 35 åren. Numera föds över 40 % av barnen utanför äktenskapet. De allra flesta av dem – eller ungefär tre fjärdedelar - i en sambofamilj där pappan är såväl känd som villig att erkänna faderskap.

Den nya lagförslaget skulle innebära en stor förbättring för alla dessa familjer. Pappan skulle kunna erkänna faderskapet redan i samband med besök på rådgivningen tillsammans med mamman under graviditeten. Det är ett naturligt sammanhang där de flesta blivande fäder deltar aktivt. Föräldrarna skulle vid dessa så kallade klara fall slippa att i efterhand gå till kommunens socialtjänst för att erkänna faderskapet. Det här skulle underlätta livet för tusentals par varje år.  I oklara fall skulle erkännandet också i fortsättningen ske efter barnets födelse.

Flera andra förändringar föreslås också, bland annat skulle moderns rätt att motsätta sig en faderskapsutredning slopas eftersom man vill att barnet skall få möjlighet att lära känna båda sina föräldrar. Vid särskilda fall, som exempelvis incestfall eller våldtäkter, kunde dock socialarbetaren välja att avbryta faderskapsutredningen om man bedömer att det är bättre för barnet.

En annan betydande ändring som föreslås är att rätten att väcka talan om fastställande av faderskap återinförs också för dem som fötts utom äktenskapet innan den nuvarande lagen om faderskap trädde i kraft. När den nuvarande lagen trädde i kraft 1976 begränsades talerätten till fem år.  En talan som innebär att faderskapet fastställs retroaktivt skulle ändå enligt förslaget medföra begränsningar i arvsrätten.

Arbetsgruppens betänkande kommer nu att sändas på remiss. Var och en kan också lämna sin åsikt om de viktigaste förslagen via en enkät på webbplatsen dinasikt.fi. Efter att remissrundan är klar så gör vi eventuella justeringar vid Justitieministeriet före jag för lagförslaget vidare till riksdagen under nästa vår.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00