CAP avtalet för finländska jordbruket.

24.11.2013 kl. 10:00
I torsdags kom Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen och EU:s jordbrukskommissionär Dacian Ciolos överens om vilka regler som gäller för det finländska jordbruket i sju år framåt till 2020. Alla de senaste avtalen har inneburit att stödsumman till jordbruket har sjunkit och detta avtal är inget undantag.

Vi bönder är missnöjda över att stödet sjunker speciellt för den enmagade sektorn, det vill säga svin, köttfågel och ägg samt för växthussektorn. Ministern är nöjd för han uppnått Finska regeringens förhandlingsmål och kan ge relativt klara spelregler för vad som ska gälla de närmaste åren. Centerpartistiska politiker kritiserar givetvis förhandlingsresultatet och hävdar att regeringen varit oambitiös och ställt målen för lågt. Centern vill inte alls minnas att de nedskärningar vi nu kämpar med är en följd av vår förra jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttilas avtal.

Avtalet innebär få förändringar för växtodlingen, tillfredsställande resultat för mjölk och nötsektorn, stora utmaningar för svin, köttfågel och ägg samt ett bättre slutresultat än befarat för växthusen. Enkelt uttryckt så minskar Finlands rätt att stöda växthussektorn i södra Finland med en femtedel fram till 2020 och det är realistiskt att räkna med samma här i våra trakter eftersom det är svårt att påvisa stora skillnader i produktionskostnad mellan regionerna när det gäller odling under glas.

Avträdelsestöd vid generationsväxlingar får fortsätta till åtminstone 2018. Avträdelsestödet har kritiserats av EU-kommissionen i flera år, så det måste ses som en seger att det får fortsätta. Finland utverkade också rätt att höja startstöden för unga jordbrukare, stöda grundförbättringar av produktionsbyggnader samt olika typer av anskaffningar som jordbrukare gör gemensamt.

Nytt i detta avtal är att EU-parlamentet har haft en betydande roll i arbetet och skapat en ny juridisk bas för vår jordbrukspolitik, den så kallade Finlandsparagrafen. Det här visar hur viktigt det är att vi har människor som förstår sig på jordbruk och landsbygd på alla beslutsfattande nivåer. Arbetet tar inte slut här eftersom sju år är en lång tid i jordbrukspolitiken men en kort tid på ett jordbruk eller i ett växthusföretag. Redan under de kommande åren måste det börja bäddas för nästa period.

Trots EU:s jordbrukspolitik avgörs finländska jordbrukets framtid av konsumenten. Så länge finländarna vill äta inhemsk mat så kommer den att produceras. När stöden minskar så blir varje euro som kan fås ut från marknaden allt viktigare.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15