CAP avtalet för finländska jordbruket.

24.11.2013 kl. 10:00
I torsdags kom Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen och EU:s jordbrukskommissionär Dacian Ciolos överens om vilka regler som gäller för det finländska jordbruket i sju år framåt till 2020. Alla de senaste avtalen har inneburit att stödsumman till jordbruket har sjunkit och detta avtal är inget undantag.

Vi bönder är missnöjda över att stödet sjunker speciellt för den enmagade sektorn, det vill säga svin, köttfågel och ägg samt för växthussektorn. Ministern är nöjd för han uppnått Finska regeringens förhandlingsmål och kan ge relativt klara spelregler för vad som ska gälla de närmaste åren. Centerpartistiska politiker kritiserar givetvis förhandlingsresultatet och hävdar att regeringen varit oambitiös och ställt målen för lågt. Centern vill inte alls minnas att de nedskärningar vi nu kämpar med är en följd av vår förra jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttilas avtal.

Avtalet innebär få förändringar för växtodlingen, tillfredsställande resultat för mjölk och nötsektorn, stora utmaningar för svin, köttfågel och ägg samt ett bättre slutresultat än befarat för växthusen. Enkelt uttryckt så minskar Finlands rätt att stöda växthussektorn i södra Finland med en femtedel fram till 2020 och det är realistiskt att räkna med samma här i våra trakter eftersom det är svårt att påvisa stora skillnader i produktionskostnad mellan regionerna när det gäller odling under glas.

Avträdelsestöd vid generationsväxlingar får fortsätta till åtminstone 2018. Avträdelsestödet har kritiserats av EU-kommissionen i flera år, så det måste ses som en seger att det får fortsätta. Finland utverkade också rätt att höja startstöden för unga jordbrukare, stöda grundförbättringar av produktionsbyggnader samt olika typer av anskaffningar som jordbrukare gör gemensamt.

Nytt i detta avtal är att EU-parlamentet har haft en betydande roll i arbetet och skapat en ny juridisk bas för vår jordbrukspolitik, den så kallade Finlandsparagrafen. Det här visar hur viktigt det är att vi har människor som förstår sig på jordbruk och landsbygd på alla beslutsfattande nivåer. Arbetet tar inte slut här eftersom sju år är en lång tid i jordbrukspolitiken men en kort tid på ett jordbruk eller i ett växthusföretag. Redan under de kommande åren måste det börja bäddas för nästa period.

Trots EU:s jordbrukspolitik avgörs finländska jordbrukets framtid av konsumenten. Så länge finländarna vill äta inhemsk mat så kommer den att produceras. När stöden minskar så blir varje euro som kan fås ut från marknaden allt viktigare.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00