Det handlar om att rädda välfärden och bära ansvar.

15.12.2013 kl. 12:00
När jag ser tillbaka på året, känns det som om allt flyter ihop. Det igen beror säkert på att vi haft en hård takt i regeringsarbetet, så tufft att jag mellan verserna upplevt det nästan omänskligt. Men så är också våra bekymmer stora, och vi kan inte ligga på latsidan och sopa problemen under mattan.
. Den stora frågan över alla andra, har naturligtvis handlat om ekonomin, såväl landets egen som den globala och situationen i EU över lag. Kort handlar det ju om att vi lever för mycket på lån. I år 2013, lånar vi ca 9 miljarder €, av den totala budgeten på ca 54 mrd. Det säger sig själv att man inte kan fortsätta så. Det fungerar inte heller i den privata ekonomin, att år efter år öka låntagningen. Någonstans kommer gränsen emot.
Därför är jag glad över att regeringen nu lyckades enas om det vi kallar strukturreformpaketet. Det handlar om att minska kommunernas uppgifter, att höja den faktiska pensionsåldern (målet 62,4 år), att öka sysselsättningen och få in ett mera sporrande arbetslöshetssystem, och att öka effektiviteten över lag i den offentliga sektorn. På så sätt ska vi kunna komma åt det som vi kallar hållbarhetsunderskottet i vår ekonomi. Det här låter trist och tråkigt, men avsikten är att rädda välfärden och att bära ansvar, så att inte våra barn och barnbarn behöver ta över ett land som är på ruinens brant. I mitt tal på det stora Pohjola-Norden seminariet i höst, framhöll jag vikten av att vi därför fortsätter satsa på våra barn o unga, på skolan och utbildningen, för det är det som är Finlands styrka. En välutbildad befolkning. Till våra andra styrkor hör tryggheten i samhället och den låga korruptionen. Jag vill också se det så, att vi har alla möjligheter att klara av uppgiften, men vi behöver bry oss lite mera om varandra. Och det är vi rätt bra på i Österbotten med vårt aktiva föreningsfält och vår starka tredje sektor.
Vi ska absolut inte montera ner äldrevården, men vi ska låta oss förnya den. Vi ska satsa mera på de äldres funktionsförmåga, så att de kan bo hemma så länge de önskar. Vi ska skapa ett förnuftigt regelverk runt dagens äldreboenden, så att äldre kan bo kvar där de trivs och känner gemenskap, utan att någon kvadratmeter för lite sätter stopp. Hemvården, hemservicen, närståendevården och tillgången till servicesedlar kommer också att vara i nyckelposition. Regeringens mål att minska utgiftsökningen inom anstaltboendet och spara 300 miljoner på sikt, handlar om just detta. Här har vi missat i kommunikationen. Det är viktigt att det rättas till.
Under veckan har också utredningsmannens förslag till nytt statsandelssystem sänts ut till kommunerna. Det är en svår reform, där det finns flere förlorare än vinnare. Målet är att göra systemet enklare och mera rättvist. Också i fortsättningen ska det vara så, att kommuner med mindre skatteinkomster ska få mera statsandelar. Och kommuner med en sjukare befolkning, behöver mera stöd. Samtidigt är det viktigt med sporrande incitament. Jag har fått jobba med frågan i Halke ministerutskottet som varit bollplank åt utredningsmannen. Såväl tvåspråkigheten som skärgårdsbiten beaktas nu tillfredsställande i förslaget. Nu ska kommunerna säga sitt, och därefter kommer det slutliga föslaget från regeringen.
Att träget arbete bär frukt fick vi också erfara, när vi nu i samband med riksdagens budgetbehandling, fick in 3 miljoner € för Jakobstads Hamnväg och 125.000 € för Viexpo.  Vi i Svenska riksdagsgruppen har jobbat aktivt för dessa och jag gläds också över att gott samarbete på många fronter ger resultat.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00