Att skriva sig i kommun där man har fritidsboende

19.12.2013 kl. 14:41
Riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP) från Åbo ställer ett skriftligt spörsmål till regeringen om möjligheten att mantalsskriva sig i den kommun där fritidsbostaden är belägen. Wallin undrar om regeringen ämnar vidta lagstiftningsåtgärder för att förenkla bygglovsförfarandet till den del det gäller ändring av ändamålet med en byggnad från fritidsbostad till permanent boende.
- Enligt markanvändnings- och bygglagen krävs bygglov för en väsentlig ändring av ändamålet med en byggnad eller en del av den. En sådan ändring av ändmålet som förutsätter tillstånd är bland annat att en fritidsbostad börjar användas för permanent boende. Det är alltså möjligt att ändra ändamålet med en byggnad från fritidsboende till permanent boende. Detta är dock en byråkratisk och ofta även en långvarig process. I dagens läge motsvarar många fritidshus de hus som används för permanent boende. Detta gäller särkskilt nya moderna fritidhus.  Därför är det oskäligt att enskilda medborgare inte utan dyra och tidskrävande tillståndsprocesser kan skriva sig i en kommun där personen i fråga äger en fritidsbostad som de facto skulle uppfylla kraven för permanent boende, säger Wallin.

Wallin påminner om att Högsta förvaltningsdomstolen i ett avgörande denna höst (3013/2013) har ansett att Kangasala kommun haft rätt att med vite förplikta två medborgare att avsluta användandet av sin fritidsbostad som permanent bostad.

Enskilda personers möjlighet att skriva in sig i den kommun där person har sin fritidsbostad är en fråga där de olika magistraterna varit oense. Tolkningspraxisen mellan magistraterna har varierat. Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen har i sitt svar till ett tidigare skriftligt spörsmål (591/2013) konstaterat att ”vid magistraterna anser en del av dem att avgörandena som gäller hemkommun bör träffas genom att man enbart följer bestämmelserna i lagen om hemkommun så att anteckningen om hemkommunen och den stadigvarande bostaden motsvarar den faktiska situationen eftersom det i lagen om hemkommun inte finns bestämmelser som utgör ett hinder för att fritidsbostaden antecknas som personens stadigvarande bostad. En del av magistraterna anser i sin tur att man i samband med att man gör en anteckning även är tvungen att beakta bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) enligt vilka det förutsätts att en person skaffar ett nytt bygglov för en byggnad för vilken det en gång i tiden har beviljats bygglov för fritidsboende om det är så att han eller hon framöver vill använda byggnaden för stadigvarande boende. De här magistraterna godkänner inte att fritidsbostaden antecknas som stadigvarande bostad förrän kommunen har godkänt en ändring av användningsändamålet med byggnaden.”

Wallin noterar också att Befolkningsregistercentralen har fastställt regler för praxis i fråga om uppgifterna om hemkommun och bostad och sänt dem till magistraterna i juli 2012. Av reglerna för praxisen framgår följande: "Magistraten kan som hemkommun godkänna den kommun där en fritidsbostad finns trots att användningsändamålet för fastigheten inte ändras. Det rekommenderade registerföringsförfarandet är då att för personen anteckna att hemkommunen byts men att han eller hon saknar en stadigvarande bostad. Personen kan dessutom meddela en postadress som också kan vara fritidsbostadens adress".”

- Ur den enskilda medborgarens synvinkel blir situationen oskälig då den nuvarande lagstiftningen kan leda till ett slutresultat som i Kangasala-fallet, där invånarna tvingas flytta från sitt hem. Med tanke på de oskäligheter den nuvarande lagstiftingen i värsta fall föranleder anser jag att det är skäl att vidta lagstiftningsåtgärder för att förenkla bygglovsförfarandet, då det gäller ändring av ändamålet med en byggnad från fritidsbostad till permanent boende. Till exempel kunde det räcka med ett förfarande där kommunens byggnadstillsyn konstaterar att en fritidsbostad även lämpar sig för permanent boende, säger Wallin.

Wallins spörsmål

SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15