Nylander: Sote-förslaget kräver ännu politisk behandling

19.12.2013 kl. 16:04
- Den expertarbetsgrupp som arbetat med att ge innehåll åt social- och hälsovårdsreformen har långt följt de linjedragningar den sk Orpo-arbetsgruppen som bestod av centrala ministrar och regeringspartiernas riksdagsgruppers ordföranden drog upp, konstaterar Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander.
- Fortfarande innehåller modellen med ansvarskommuner juridiska frågetecken. Enligt gällande tolkning av grundlagens stadganden om kommunernas självbestämmanderätt kan en kommun i interkommunala sammanhang inte ensam ha beslutsfattandemakt. Det politiska problemet är huruvida ansvarskommunerna är villiga att ta in omkringliggande kommuner i sin organisation med detta juridiska randvillkor, säger Nylander och tillägger att samkommun kan vara en framkomlig väg.

- För metropolområdets och Nylands del är det utmärkt att arbetsgruppen inte föreslår att HNS (Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt) splittras. Däremot är det inte logiskt att kommuner med 20-50 000 invånare inte skulle få ordna den grundläggande hälso- och socialvården själv, eftersom den specialiserade sjukvården hålls kvar enligt nuvarande modell i Nyland. I Orpo-arbetsgruppen enades vi om att kommuner med 20-50 000 invånare skulle ha rätt att ordna grundläggande social- och hälsovård. Frågan om social- och hälsovården i metropolområdet och Nyland berördes inte i Orpo-arbetsgruppen utan vi konstaterade enbart att området granskas som en separat helhet till vilken vi skulle återkomma, påpekar Nylander.

- Expertarbetsgruppens förslag innebär att kommuner som exempelvis Raseborg, Sibbo och Lovisa inte skulle kunna ordna grundläggande hälso- och socialvård själva, vilket inte är acceptabelt då HNS hålls intakt. Framför allt den service som ges vid Västra Nylands sjukhus skulle på sikt hotas i den här modellen med Lojo som ansvarskommun, avslutar Nylander och påminner om att den politiska behandlingen inom regeringen nu inleds. Hon lägger till att Kårkullas verksamhet bör tryggas i enlighet med skrivningar i Orpo-arbetsgruppens papper.

 

SFP

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00