Nylander: Sote-förslaget kräver ännu politisk behandling

19.12.2013 kl. 16:04
- Den expertarbetsgrupp som arbetat med att ge innehåll åt social- och hälsovårdsreformen har långt följt de linjedragningar den sk Orpo-arbetsgruppen som bestod av centrala ministrar och regeringspartiernas riksdagsgruppers ordföranden drog upp, konstaterar Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylander.
- Fortfarande innehåller modellen med ansvarskommuner juridiska frågetecken. Enligt gällande tolkning av grundlagens stadganden om kommunernas självbestämmanderätt kan en kommun i interkommunala sammanhang inte ensam ha beslutsfattandemakt. Det politiska problemet är huruvida ansvarskommunerna är villiga att ta in omkringliggande kommuner i sin organisation med detta juridiska randvillkor, säger Nylander och tillägger att samkommun kan vara en framkomlig väg.

- För metropolområdets och Nylands del är det utmärkt att arbetsgruppen inte föreslår att HNS (Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt) splittras. Däremot är det inte logiskt att kommuner med 20-50 000 invånare inte skulle få ordna den grundläggande hälso- och socialvården själv, eftersom den specialiserade sjukvården hålls kvar enligt nuvarande modell i Nyland. I Orpo-arbetsgruppen enades vi om att kommuner med 20-50 000 invånare skulle ha rätt att ordna grundläggande social- och hälsovård. Frågan om social- och hälsovården i metropolområdet och Nyland berördes inte i Orpo-arbetsgruppen utan vi konstaterade enbart att området granskas som en separat helhet till vilken vi skulle återkomma, påpekar Nylander.

- Expertarbetsgruppens förslag innebär att kommuner som exempelvis Raseborg, Sibbo och Lovisa inte skulle kunna ordna grundläggande hälso- och socialvård själva, vilket inte är acceptabelt då HNS hålls intakt. Framför allt den service som ges vid Västra Nylands sjukhus skulle på sikt hotas i den här modellen med Lojo som ansvarskommun, avslutar Nylander och påminner om att den politiska behandlingen inom regeringen nu inleds. Hon lägger till att Kårkullas verksamhet bör tryggas i enlighet med skrivningar i Orpo-arbetsgruppens papper.

 

SFP

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15