Riksmötets öppningsdebatt 5.2 2014

05.02.2014 kl. 15:00
Gruppordförande Mikaela Nylander.
Ärade talman,
Det är två centrala målsättningar som bör vara vägledande för politiken under valperiodens sista riksmöte. Det ena är att bryta skuldspiralen när det gäller statsfinanserna. Det andra är att se till att vårt samhällsbygge är socialt rättvist och inkluderande, som garanterar att ingen grupp blir utfryst.
För två månader sedan lyckades regeringen sy ihop ett trovärdigt strukturreformpaket. Målet är att minska på hållbarhetsunderskottet på sikt. Att den ekonomiska utvecklingen fortsättningsvis har varit blygsam, gör att förhandlingarna nu i slutet av mars, om de konkreta budgetramarna, blir ännu tuffare.
För att slutresultatet ska bli bra krävs kreativitet, öppen och fördomsfri diskussion om olika lösningar, samt bestämdhet i besluten. Det finns inte orsak nu i denna sal eller i andra forum att ge signaler som kan uppfattas som att det går att uppskjuta de svåra besluten. Medborgarna har rätt väl förstått att det i det långa loppet inte är fiffigt att leva över sina tillgångar. Då ska vi politiker akta oss för att börja signalera att vi ändå kanske kan uppskjuta de svåra besluten, kanhända till efter valet.
Nej, regeringen måste framför allt vara trovärdig i sin ekonomiska politik. Bara genom en realistisk hållning kan vi skapa den framtidstro som vårt samhälle behöver. Vi ska naturligtvis vara lyhörda för vad de nationalekonomiska experterna säger om graden av åtstramning och vad som är klokast gällande tidtabellen för balansåtgärderna. Målet ska i alla lägen vara att gynna tillväxten och skapa bättre förutsättningar för näringslivet att sysselsätta.

Ärade talman,
Regeringen har haft som ledstjärna i anpassningen av ekonomin att hälften ska ske genom skattehöjningar och hälften genom nedbantning av verksamheten. Vår grupp ställer gärna frågan om det är klokt att alltför strikt hålla fast vid denna fördelning.

Eftersom trycket är hårt att lokalt i kommunerna höja skattesatsen, bör staten vara ytterst återhållsam när det gäller skattehöjningar. Om regeringen ändå tvingas skärpa beskattningen, för att välfärdstjänsterna ska kunna finansieras, bör det ske enligt skattebetalarnas bärkraft. Det ska inte drabba dem som redan nu lever nära gränsen till minimum.
När regeringen i ramförhandlingarna överväger olika instrument för att balansera samhällsekonomin borde man se fördomsfritt på de olika alternativen – inte heller en justering mervärdesskatten får vara tabu.
Över lag kunde tiden vara mogen för att diskutera en totalreform av momsen, där den sociala rättvisan är inbyggd.
I ramförhandlingarna i mars tvingas regeringen vända på varje sten. Att låta bli att indexjustera inkomstskatteskalorna kan vara en åtgärd i helheten som måste tillgripas. I en ekonomi som söker vägar uppåt igen, ska man ändå akta sig för att lägga sordin på skattebetalarnas köpkraft.

Ärade talman,
Ingen enskild åtgärd hjälper att få Finland på en stabilare grund. Vi behöver en hel palett.
Ekonomisk framgång kan ändå inte bara räknas i pengar. Vi måste sätta tillräckliga resurser på utbildningspolitiken. Gymnasiernas timfördelning är en synnerligen viktig fråga på regeringens bord. Här får inte ökad valfrihet bli ett självändamål som kör över gymnasiernas allmänbildande funktion.
Det är många stora frågor som ska avgöras under det nya riksmötet. När det gäller social- och hälsovårdsreformen är det viktigt att hålla kvar Orpogruppens skrivning om att gränsen för ett bashälsovårdsområde är minst cirka 20 000 invånare. För svenska riksdagsgruppen är det även av största vikt att den svenskspråkiga vården för personer med funktionshinder också i fortsättningen organiseras genom Kårkulla samkommun. Helt fundamentalt är också att det slutliga lagförslaget ska hålla för grundlagsprövning.
Den politiska våren får sin särskilda krydda av Europaparlamentsvalet. Det är viktigt att valet engagerar flera finländare än förr. Genom ett bättre valdeltagande kan vi manifestera vår vilja att verka för en bättre europeisk gemenskap.
Att vår exportinriktade industri inte drar beror mycket på de globala och inte minst de europeiska ekonomiska problemen. Därför är ett finländskt inflytande i Europa viktigt och isoleringspolitik ingenting att bygga på.


Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00