När överskrids allemansrätten?

11.02.2014 kl. 15:36
Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars frågar i ett spörsmål var gränserna för allemansrätten ställs då annan person än markägaren lägger upp frednings-märken.
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
När överskrids allemansrätten?
Till riksdagens talman

Allemansrätten är något unikt för Norden och något som vi alla bör vara måna om att bevara och högakta. I vissa fall är dock lagstiftningen gällande allemansrätten något otydlig och ibland exi-sterar inte en entydig lagstiftning gällande om vad som inkluderas i allemansrätten, varför människor tenderar att tolka lagen enligt eget tycke och behov.

Enligt den finländska lagstiftningen får man i vårt land, tack vare allemansrätten, bland annat röra sig så gott som fritt i skog och mark, tälta, meta och plocka bär. Allemansrätten omfattar i prin-cip också att man lägger upp holkar för fåglar eller flygekorrar på annans mark, eftersom det i den finländska lagstiftningen inte idag finns explicit stiftat i lagen om var och på vems mark man får lägga upp en fågel- eller flygekorreholk. Ägaren till marken var det lagts upp holkar, torde dock ha rätt att ta ner holkarna, förutsatt att fågel- eller flygekorrholken tydligt är obebodd sedan en längre tid.

Om ett naturskyddsområde skall uppföras bör det enligt naturvårdslagens (1096/1996) 24 § ske med ägarens samtycke, eller genom ägarens ansökan. Det torde alltså inte vara tillåtet att märka ut i annans skog vilka träd, som enligt en person som inte äger marken utan endast rör sig i skogen ifråga, bör fredas.

Enligt naturvårdslagens (1096/1996) 39 § bör också ett bo vara i regelbunden användning för att vara fridlyst. Därför torde inte en fredning av de träd som märkts ut inte vara aktuell, eftersom det inte bott vare sig fåglar eller flygekorrar under en längre tid i dessa träd.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning förreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Överskrids inte allemansrätten när en annan person än markägaren lägger upp frednings-märken av träd, utan att kontakta med markägaren? Hur skall markägaren reagera på dessa märkningar, när träden som är märkta inte varit bebodda på länge?

Helsingfors den 3 februari 2014
Lars Gästgivars /sv

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00