Spörsmål

När överskrids allemansrätten?

11.02.2014 kl. 15:36

Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars frågar i ett spörsmål var gränserna för allemansrätten ställs då annan person än markägaren lägger upp frednings-märken.

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
När överskrids allemansrätten?
Till riksdagens talman

Allemansrätten är något unikt för Norden och något som vi alla bör vara måna om att bevara och högakta. I vissa fall är dock lagstiftningen gällande allemansrätten något otydlig och ibland exi-sterar inte en entydig lagstiftning gällande om vad som inkluderas i allemansrätten, varför människor tenderar att tolka lagen enligt eget tycke och behov.

Enligt den finländska lagstiftningen får man i vårt land, tack vare allemansrätten, bland annat röra sig så gott som fritt i skog och mark, tälta, meta och plocka bär. Allemansrätten omfattar i prin-cip också att man lägger upp holkar för fåglar eller flygekorrar på annans mark, eftersom det i den finländska lagstiftningen inte idag finns explicit stiftat i lagen om var och på vems mark man får lägga upp en fågel- eller flygekorreholk. Ägaren till marken var det lagts upp holkar, torde dock ha rätt att ta ner holkarna, förutsatt att fågel- eller flygekorrholken tydligt är obebodd sedan en längre tid.

Om ett naturskyddsområde skall uppföras bör det enligt naturvårdslagens (1096/1996) 24 § ske med ägarens samtycke, eller genom ägarens ansökan. Det torde alltså inte vara tillåtet att märka ut i annans skog vilka träd, som enligt en person som inte äger marken utan endast rör sig i skogen ifråga, bör fredas.

Enligt naturvårdslagens (1096/1996) 39 § bör också ett bo vara i regelbunden användning för att vara fridlyst. Därför torde inte en fredning av de träd som märkts ut inte vara aktuell, eftersom det inte bott vare sig fåglar eller flygekorrar under en längre tid i dessa träd.

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning förreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Överskrids inte allemansrätten när en annan person än markägaren lägger upp frednings-märken av träd, utan att kontakta med markägaren? Hur skall markägaren reagera på dessa märkningar, när träden som är märkta inte varit bebodda på länge?

Helsingfors den 3 februari 2014
Lars Gästgivars /sv

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00