När överskrids allemansrätten?

11.02.2014 kl. 15:36
Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars frågar i ett spörsmål var gränserna för allemansrätten ställs då annan person än markägaren lägger upp frednings-märken.
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
När överskrids allemansrätten?
Till riksdagens talman

Allemansrätten är något unikt för Norden och något som vi alla bör vara måna om att bevara och högakta. I vissa fall är dock lagstiftningen gällande allemansrätten något otydlig och ibland exi-sterar inte en entydig lagstiftning gällande om vad som inkluderas i allemansrätten, varför människor tenderar att tolka lagen enligt eget tycke och behov.

Enligt den finländska lagstiftningen får man i vårt land, tack vare allemansrätten, bland annat röra sig så gott som fritt i skog och mark, tälta, meta och plocka bär. Allemansrätten omfattar i prin-cip också att man lägger upp holkar för fåglar eller flygekorrar på annans mark, eftersom det i den finländska lagstiftningen inte idag finns explicit stiftat i lagen om var och på vems mark man får lägga upp en fågel- eller flygekorreholk. Ägaren till marken var det lagts upp holkar, torde dock ha rätt att ta ner holkarna, förutsatt att fågel- eller flygekorrholken tydligt är obebodd sedan en längre tid.

Om ett naturskyddsområde skall uppföras bör det enligt naturvårdslagens (1096/1996) 24 § ske med ägarens samtycke, eller genom ägarens ansökan. Det torde alltså inte vara tillåtet att märka ut i annans skog vilka träd, som enligt en person som inte äger marken utan endast rör sig i skogen ifråga, bör fredas.

Enligt naturvårdslagens (1096/1996) 39 § bör också ett bo vara i regelbunden användning för att vara fridlyst. Därför torde inte en fredning av de träd som märkts ut inte vara aktuell, eftersom det inte bott vare sig fåglar eller flygekorrar under en längre tid i dessa träd.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning förreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Överskrids inte allemansrätten när en annan person än markägaren lägger upp frednings-märken av träd, utan att kontakta med markägaren? Hur skall markägaren reagera på dessa märkningar, när träden som är märkta inte varit bebodda på länge?

Helsingfors den 3 februari 2014
Lars Gästgivars /sv

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30