När överskrids allemansrätten?

11.02.2014 kl. 15:36
Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars frågar i ett spörsmål var gränserna för allemansrätten ställs då annan person än markägaren lägger upp frednings-märken.
SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
När överskrids allemansrätten?
Till riksdagens talman

Allemansrätten är något unikt för Norden och något som vi alla bör vara måna om att bevara och högakta. I vissa fall är dock lagstiftningen gällande allemansrätten något otydlig och ibland exi-sterar inte en entydig lagstiftning gällande om vad som inkluderas i allemansrätten, varför människor tenderar att tolka lagen enligt eget tycke och behov.

Enligt den finländska lagstiftningen får man i vårt land, tack vare allemansrätten, bland annat röra sig så gott som fritt i skog och mark, tälta, meta och plocka bär. Allemansrätten omfattar i prin-cip också att man lägger upp holkar för fåglar eller flygekorrar på annans mark, eftersom det i den finländska lagstiftningen inte idag finns explicit stiftat i lagen om var och på vems mark man får lägga upp en fågel- eller flygekorreholk. Ägaren till marken var det lagts upp holkar, torde dock ha rätt att ta ner holkarna, förutsatt att fågel- eller flygekorrholken tydligt är obebodd sedan en längre tid.

Om ett naturskyddsområde skall uppföras bör det enligt naturvårdslagens (1096/1996) 24 § ske med ägarens samtycke, eller genom ägarens ansökan. Det torde alltså inte vara tillåtet att märka ut i annans skog vilka träd, som enligt en person som inte äger marken utan endast rör sig i skogen ifråga, bör fredas.

Enligt naturvårdslagens (1096/1996) 39 § bör också ett bo vara i regelbunden användning för att vara fridlyst. Därför torde inte en fredning av de träd som märkts ut inte vara aktuell, eftersom det inte bott vare sig fåglar eller flygekorrar under en längre tid i dessa träd.

 

Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning förreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:

Överskrids inte allemansrätten när en annan person än markägaren lägger upp frednings-märken av träd, utan att kontakta med markägaren? Hur skall markägaren reagera på dessa märkningar, när träden som är märkta inte varit bebodda på länge?

Helsingfors den 3 februari 2014
Lars Gästgivars /sv

Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05