EU-politik.

13.02.2014 kl. 08:52
Gruppanförande framtidsdebatt EU 12.2 2014
Riksdagsledamot Christina Gestrin

Ärade talman,
Europeiska unionen är inte färdig. Det är viktigt att Finland framstår som en central aktör för att utveckla unionen i en sådan riktning som motsvarar vår övertygelse och som vi tror att är bäst för Europa.
En liten medlemsstat kan lika väl som en stor analysera nuläget och lägga fram riktlinjer för framtiden. Den möjligheten har stora utskottet tagit, vilket resulterat i det betänkande vi nu behandlar.
Den som kritiserar betänkandet för slätstrukenhet har kanske orsak att fördjupa sig i det på nytt. Stora utskottet efterlyser konkreta förbättringar i EU:s beslutsprocesser. Vi anser att det behövs en mer demokratisk, öppen och förutsägbar beredning.
En förbättrad beredningskultur krävs för att vi ska nå målet att stärka de nationella parlamentens ställning. Det är väsentligt att de nationella parlamentens inflytande i beslutsprocessen tryggas. Bara den vägen kan det i medlemsstaterna uppstå en äkta delaktighet att genomföra besluten. EU-besluten behöver större legitimitet och trovärdighet.
Som känt har det varit problem med detta. Många nationella beslutsfattare, för att inte tala om medborgarna upplever att avståndet till Bryssel som olovligt långt.

Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen noterar med tillfredsställelse att Stora utskottet söker aktiva nya grepp att diskutera EU-frågor med medborgarna, genom öppna hearingar och chattar på nätet. Det är bra att vi på hemmaplan, även här i riksdagen, funderar på hur man kan få en större öppenhet i beslutsgången.
Ett bra initiativ på den vägen är att utskottet kommer att ordna en hearing när Finland ska utse kommissionärskandidat. I jämställdhetens namn borde Finland kunna erbjuda både en kvinna och en man för posten. I dagens läge är bara nio av 28 kommissionärer kvinnor. En ny chans att ändra på den fördelningen kommer när den nya mandatperioden startar efter EU-parlamentsvalet i vår.


Ärade talman,
De senaste årens ekonomiska kriser har satt valuta- och penningunionen EMU på hårda prov. Det är ändå skäl att påpeka att de avtal som reglerar eurozonen är trovärdiga bara om man håller de överenskomna avtalen. Att man inte alltid gjort det förklarar att problemen har blivit så svåra.
Krisen har inneburit en polarisering av EU. En del experter säger att vi håller på att dela upp EU i nord och syd, andra talar om euroländer och de som står utanför euro-området. Mycket har ändå gjorts för att återskapa förtroendet för EU:s ekonomi och särskilt för att förhindra att krisen sprider sig. Arbetet har haft en effekt, övervakningen har skärpts och öppenheten har ökat.

Ärade talman,
Stora utskottet vill lyfta fram den nordiska modellen och det nordiska samarbetets betydelse inom EU, trots våra olika utgångspunkter gällande EMU och bankunionen. I EU kan Norden vara en brobyggare till Ryssland, och en pådrivare i Östersjösamarbetet och den nordliga dimensionen. I framtiden kan även Nordens kunnande om miljö- och säkerhet i vinterförhållanden värdesättas i den arktiska politiken, som också EU visat ett allt större intresse för.
Men EU är inte bara en ekonomisk union, utan en union med gemensamma värden. Det är ett Europa där mänskliga rättigheter och minoriteter respekteras och där främlingsfientlighet motarbetas. Det är skäl för EU att bli ännu tydligare med dessa värderingar i ett läge då intoleransen fått fotfäste även inom politiken.

Ärade talman,
Utskottet betonar EMU:s sociala dimension. Särskilt i de medlemsstater som har drabbats hårdast av krisen finns det skäl att göra en täckande utredning om hur de ekonomiskt hårda sparkurerna har inverkat på mänskliga och sociala förhållandena. För Europa är det en ödesfråga att skapa bättre möjligheter för unga att komma in i arbetslivet.
Politik och ekonomi handlar framförallt om att skapa och bibehålla förtroende. Mer än ytliga klagovisor behöver vårt samhälle en djup, bred och livlig EU-debatt. Det har regeringen genom sin redogörelse och stora utskottet med sitt betänkande bidragit med.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00