Sexualbrott i strafflagen.

13.02.2014 kl. 11:43
Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér framförde vid diskussionen om ändringen av kapitlet om sexualbortt i strafflagen, att Finlands och Sveriges lagstiftning i frågan borde vara enhetlig.
Vid riksdagens plenum tisdagen den 11.2, diskuterades regeringspropositionen RP 216/2013 om en ändring av kapitlet om sexualbrott i strafflagen. Justitieminister Anna-Maja Henriksson presenterade lagförslaget som beretts utgående från riksdagens önskemål från 2011, då man senast gjorde ändringar i starfflagen beträffande sexualbrott.
Hon påpekade att man under beredningen också tagit både Europarådets konvention om bekämpning av våld som riktar sig mot kvinnor och Ålands lagtings initiativ från 2011 i beaktande. Bakom förslaget till ändringar finns också en alltmer fördömande attityd i samhället till kränkning av den sexuella självbestämmanderätten och den kroppsliga identiteten samt till sexualbrott riktade mot barn.

Ändringarna berör det mest centrala sexualbrottsbestämmlesrrna, nämligen de som gäller våldtäkt. En central änrding som nu föreslås är att våldtäkt som riktar sig mot en minderårig alltid skall betecknas som grov, miimistraffet är då 2 års fängelse och maximistraffet 10 års fängelse. I framtiden kommer, enligt detta lagförslag, också nästan alla sexualbrott att falla under allmänt åtal.

Under diskussionen frågade riksdagsledamot Elisabeth Nauclér om man nu kan säga att det förekommer en samsyn mellan Sverige och Finland avseende dessa brott, trots att lagstiftningen inte blir identisk. Bakgrunden till Ålands lagtings initiativ om att regeringen skulle företa en översyn av strafflagens bestämmelser ifråga om sexualbrott var nämligen att man på Åland ansåg att det strider mot det allmänna rättsmedvetandet att sexualbrott bestraffas på så olika sätt i Finland och Sverige. Detta har lett till att sådana brott som begås på passagerafärjor mellan Finland och Sverige kan få helt olika bedömning beroende på om fallet behandlas enligt svensk eller finsk lag vid domstol i Sverige, på Åland eller i riket.

Minister Henriksson ansåg i sitt svar att man nog i detta förslag ganska långt följer samma systematik som i Sverige. I Sverige har man nu en ganska bred debatt om frågan om samtycke, som man nog funderat på under beredningen, men Finland ser inte anledning att gå in för det nu, det skulle inte vara förenligt med vad man har som mål med det aktuella förslaget.

Lagförslaget remitterades efter diskussionen till riksdagens lagutskott.
Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00