Pressmeddelande

Sexualbrott i strafflagen.

13.02.2014 kl. 11:43

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér framförde vid diskussionen om ändringen av kapitlet om sexualbortt i strafflagen, att Finlands och Sveriges lagstiftning i frågan borde vara enhetlig.

Vid riksdagens plenum tisdagen den 11.2, diskuterades regeringspropositionen RP 216/2013 om en ändring av kapitlet om sexualbrott i strafflagen. Justitieminister Anna-Maja Henriksson presenterade lagförslaget som beretts utgående från riksdagens önskemål från 2011, då man senast gjorde ändringar i starfflagen beträffande sexualbrott.
Hon påpekade att man under beredningen också tagit både Europarådets konvention om bekämpning av våld som riktar sig mot kvinnor och Ålands lagtings initiativ från 2011 i beaktande. Bakom förslaget till ändringar finns också en alltmer fördömande attityd i samhället till kränkning av den sexuella självbestämmanderätten och den kroppsliga identiteten samt till sexualbrott riktade mot barn.

Ändringarna berör det mest centrala sexualbrottsbestämmlesrrna, nämligen de som gäller våldtäkt. En central änrding som nu föreslås är att våldtäkt som riktar sig mot en minderårig alltid skall betecknas som grov, miimistraffet är då 2 års fängelse och maximistraffet 10 års fängelse. I framtiden kommer, enligt detta lagförslag, också nästan alla sexualbrott att falla under allmänt åtal.

Under diskussionen frågade riksdagsledamot Elisabeth Nauclér om man nu kan säga att det förekommer en samsyn mellan Sverige och Finland avseende dessa brott, trots att lagstiftningen inte blir identisk. Bakgrunden till Ålands lagtings initiativ om att regeringen skulle företa en översyn av strafflagens bestämmelser ifråga om sexualbrott var nämligen att man på Åland ansåg att det strider mot det allmänna rättsmedvetandet att sexualbrott bestraffas på så olika sätt i Finland och Sverige. Detta har lett till att sådana brott som begås på passagerafärjor mellan Finland och Sverige kan få helt olika bedömning beroende på om fallet behandlas enligt svensk eller finsk lag vid domstol i Sverige, på Åland eller i riket.

Minister Henriksson ansåg i sitt svar att man nog i detta förslag ganska långt följer samma systematik som i Sverige. I Sverige har man nu en ganska bred debatt om frågan om samtycke, som man nog funderat på under beredningen, men Finland ser inte anledning att gå in för det nu, det skulle inte vara förenligt med vad man har som mål med det aktuella förslaget.

Lagförslaget remitterades efter diskussionen till riksdagens lagutskott.

Elisabeth Nauclér

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15