Ärade talman!

Trots de kraftiga förändringar som skett inom skogsindustrin under de senaste åren, är skogarnas och skogssektorns betydelse för Finlands ekonomi och välfärd fortfarande mycket stor. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför statsrådets skogspolitiska redogörelse. Vi är i det stora hela mycket nöjda med redogörelsen och kan omfatta de viktigaste målsättningarna som presenteras.

Vi understryker behovet att skapa förutsättningar för att det inom skogsektorn skapas och utvecklas nya företag. Våra skogar ger en bra grund för utveckling, t.ex. med tanke på produktion av biomassa och biobränsle. Därför ska vi inte heller skapa normer som medför osäkerhet för företagen t.ex. genom utdragna tillståndsprocesser.

Såsom det också konstateras i redogörelsen, är en fungerande och pålitlig virkesmarknad en grundförutsättning för en fortsatt utveckling av skogsindustrin. Virkesutbudet blir osäkert då antalet passiva skogsägare ökar.  Anmärkningsvärt är dock att redogörelsen inte djupare analyserar en av de största orsakerna till varför skogsägandet blir passivt, nämligen det att skogsfastigheterna i allt större grad ägs av dödsbon.

Som ett belysande exempel kan nämnas Österbottens skogsvårdsförening med ca 16 000 medlemmar. Av dessa 16 000 medlemmar är minst en fjärdedel dödsbon. I många fall kan det dessutom vara så att ett dödsbo äger ett tidigare dödsbo, som sedan äger själva skogsfastigheten. Det problematiska här är att vården och användingen av skogar blir i regel mer passivt då dödsbon är skogsägare, jämfört med då skogen ägs av privatpersoner.  Därför efterlyser Svenska riksdagsgruppen en mer noggrann utredning om hur man kunde de lösa problem som föranleds av dödsbon som skogsägare.

Ärade talman,

En annan av redogörelsens strategiska målsättningar är att öka användingen av träbaserad energi och genom detta ersätta importerade fossila bränslen. Svenska riksdagsgruppens stöder varmt detta mål. Samtidigt är vi oroade för att förbrukningen av stenkol de facto nu håller på och ökar. Ifjol ökade förbrukningen av stenkol med hela 34 procent. Denna utveckling bör hejdas.

Svenska riksdagsgruppen föreslår därför att kopplingen mellan torvskatten och produktionsstödet för träflis bryts. Enligt nuvarande reglering betyder en höjning av torvskatten samtidigt att produktionsstödet för träflis minskar i motsvarande grad. Slutresultatet ser vi redan tydligt: våra samtliga CHP kraftverk övergår från inhemskt biobränsle till utländskt stenkol på grund av vår skatte- och stödpolitik. Detta strider mot våra klimatpolitiska målsättningar och är inte heller nationalekonomiskt ändamålsenligt. Vi efterlyser därför en ändring av lagstiftningen som fortfarande är förenlig med EU:s regler om statliga stöd, men som också garanterar att våra kraftverk kan utnyttja vårt inhemska alternativ med ett litet koldioxidavtryck, d.v.s. träflisen.

Ärade talman,

I redogörelsen efterlyses tilläggsresursser för att METSO-programmets hektarmål ska kunna uppfyllas.  På grund av det omfattande behovet att anpassa den offentliga ekonomin, ser vi det inte motiverat att, åtminstone i detta skede, öka METSO-programmets resursser. Här är det också viktigt att komma ihåg att strikt skyddade skogar redan nu utgör nio procent av all skogs- och tvinmark. I internationell jämförelse är det här en stor andel.  Dessutom har METSO-programmets övriga målsättningar uppfyllts.

Ärade talman,

Till slut är det ännu skäl att betona, att våra skogar inte enbart är viktiga p.g.a. ekonomiska orsaker. Skogarna i Finland har även en stor betydelse för olika former av rekreation. Tack vare allemansrätten har alla en möjlighet att utan större kostnader utnyttja våra skogar för avkoppling. Rekreationssyften och ett aktivt skogsbruk står inte i konflikt med varandra.