Idrott föder välmående.

23.02.2014 kl. 10:00
Vi finländare är ett idrottsälskande folk. Det har vi igen en gång fått bevisat nu under de Olympiska spelen i Sotshi. Vi lider med våra idrottare då de misslyckas och delar glädjen med dem när framgångarna kommer. Visst är det också så, att idrotten förenar och kan ha mycket positiva effekter för den kollektiva självkänslan!

Själv är jag en riktig idrottsfreak, det kan jag lugnt medge. Det har suttit i sedan barnsben. Jag minns ännu med all tydlighet hur Juha Mieto förlorade med en ynka hundradel åt Thomas Wassberg i OS i Lake Placid 1980. Nu under OS i Sotshi, har vi gått in i en ny era. De sociala medierna ger oss möjlighet att följa med på ett annat sätt fastän man är på jobb. I onsdags, som för Finlands del blev Superonsdagen, skall det medges att jag på ett ministerarbetsgruppsmöte tillsammans med en kollega med ett öga följde direktsändningen på Yle-arenan. Det störde inte arbetet nämnvärt, att jag mitt i mötet fick anledning att avbryta talaren, och meddela att Finland just tagit sitt första OS-guld genom Iivo Niskanens och Sami Jauhojärvis bragd i lagsprinten! Tvärtom, det höjde stämningen och alla gick glada ut då mötet var klart.

Självfallet har man inte samma möjligheter på alla arbetsplatser, och jag förstår också de som tycker att det inte ska höra till att följa med idrottsevenemang på arbetstid. Men jag tycker också, att arbetsledningen på varje arbetsplats har orsak att fundera på, huruvida det höjer motivationen och kan föra med sig något positivt, om man kan visa flexibilitet då när det gäller verkligt unika tillfällen. Det kan skapa en ny typ av samhörighet och gemenskap när man får uppleva framgångar tillsammans.

Idrott gör gott åt Folkhälsan. Vi mår bra när det går bra för de våra. Vi känner samhörighet med idrottarna och med övriga finländare. Förutom ett mentalt välmående föder också idrottsframgångar ett fysiskt välmående. Många är de som får extra motivation i sin egen träning. Och än fler är de barn och unga som med ny energi ger sig ut för att bli nästa Enni Rukajärvi, Mikael Granlund eller Aino-Kaisa Saarinen. Det är bra för oss – för alla vet att ett motionerande folk är ett folk som mår bättre och samtidigt föds nästa generations stjärnor!

Veckan har också kantats av annat än glädje och OS. De tragiska händelserna i Ukraina upprör. Ukraina som finns i vår absoluta närhet – avståndet från Helsingfors till Kiev är kortare än till Utsjoki. Där blev torsdagen en riktigt svart dag, då blodet flödade på torget i Kiev. Vi ska komma ihåg att konflikter aldrig kan lösas med våld. Nu borde alla parter förstå att söka sig till förhandlingsbordet. Det är där man kan uppnå fred och komma överens om hur man ska gå vidare. I konfliktsituationer som den som nu råder, är det alltid de svagaste i samhället, kvinnor och barn som riskerar att drabbas hårdast. Jag hoppas att förnuftet segrar, och vi får se en fredlig lösning snarast. Det är också viktigt att bland annat EU, OSCE och Ryssland tar ansvar för att hitta en fredlig lösning. Tillsammans kan vi hjälpa ukrainarna att hjälpa sig själva.

Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15